Aftonbladet – 8 februari 1872, sida 2

Bland de politiska frågor, som i närvarande ögonblick stå på dagordningen, intager den s. k. Alabamafrågan onekligen främsta rummet. Som bekant har detta tvisteämne varit föremål för långvariga öfverläggningar mellan de engelska och nordamerikanska regeringarna — öfverläggningar hvilka slutligen ledde till den i Washington i förliden Maj afslutade traktaten, hvilken på sin tid anfördes som ett glädjande bevis på huru tvenne stora nationer kunde afgöra sina tvister på förlikningens lugna väg, genom att hänskjuta dem till en skiljedomstol, hvars utslag de förbundo sig att respektera. Denna skiljedomstol bestämdes att sammanträda i Geneve och man öfverenskom, om hvilka makter som dervid skulle representeras. Det ansågs afgjordt, att första paragrafen i Washingtonfördraget angaf de tvistepunkter, som af skiljedomstolen skulle afgöras. Denna paragraf innehåller nemligen, att de stridigheter, som uppkommit mellan de båda regeringarne, härröra af de handlingar, som föröfvats af Alabama och andra kaparfartyg och samma paragraf hänskjuter alla på grund häraf gjorda reklamationer till skiljedomstolens i Genåve afgörande. Emellertid har Unionsregeringen, såsom bekant är, till skiljedomstolen ingifvit ett vidlyftigt memorial, i hvilket hon, enligt engelsk uppfattning frångående bestämmelserna i Washington-fördraget, yrkar 1:0. Att blifva ersatt för de offentliga utgifter, som förorsakats genom de konfedererades kapare; 2:0. Att ersättas för de förluster, som förorsasats Förenta Staterna derigenom, att en stor del af sydstaternas handelsflotta fick segla under engelsk flagg; 3:0. Att Engand skall ersätta de förluster, som drabbat nskilda personer derigenom, att de till följd ve dess åtgöranden blifvit tvungna att beala ökade sjöassuranser; 4:o. Att Unionen kall ersättas för de förluster, hvilka vålats genom den förlängning af kriget, som i.e engelsk-konfedererades kapare anses ha örorsakat. Dessa oerhörda anspråk, hvilka Ingland på grund af Washington-fördraget cke anser kunna komma under skiljedomtolens bepröfvande, skulle, om de bifölles, draga England utgifter öfverstigande det fantliga belopp, som Tyskland aftvunit Frankrike såsom krigsskadeersätting. Af såväl det engelska trontalet som f Gladstones uttalanden i parlamentet, finer man att regeringen icke på något sätt ill foga sig efter de i det amerikanska remorialet innehållna fordringarna, hvilka rladstone förklarar vara af den natur, att e äro oantagliga äfven om de vållats geom stora krigsolyckor eller annan nationel iotgång. Hertigen af Broglie skall resa till Lonon för att öppna nya underhandlingar i Nit ie Arr