Aftonbladet – 1 februari 1872, sida 3

flesta delningsmynt i båda dessa länder måste indragas och ompräglas. Valdes den halfvya danska riksdalern till enhet, skulle olägenheten genom förändringen i Norge, der blott delningsmynten, åtminstone till en 4sk måste ompräglas, bli ringa, hvaremot i Sverige all skuld måste omskrifvas sålunda, att 100 gamla rår blefve omskrifna till 100,88 nya riksdaler. Härtill komme, att Sverige nödvändigt genast måste ommynta alla sina till fullt värde präglade mindre mynt och icke kunde reducera dessa till den nya eiiheten, emedan en olikhet i värde af 0,88 procent skulle vara en tillräcklig premie för att :öranleda deras utförande och fväsmjltning af enskuur Personer. Valdes X iellanstorlek menar den svenska riksdalern och dei balfva danska riksdalern, kunde dock härigenom ölikhoten 1educceras till mindre än hälften af den nivarande differensen mellan de båda yttergränsernä, hvilken hälft likväl äfven är för stor för att kunna lemtias å sido vid en omskrifning af alla skuldförbindelser. Sverige kunde dock då möjligen bespara ommyntningen af sina mindre delningsmynt. Med omskrifningarna af alla värden i den ena eller andra riktningen, hvilken således, om en internatiotiel skandinavisk mynt-enhet skulle erhållas, icke skall kunna undvikas i ett, i två eller i alla tre länderna, skulle! äfven följa en motsvarande förhöjning eller nedsättning i många konventionella priser och af de i runda tal uttryckta aflöningarna. Enligt proportionstalet 15,5 mellan guld och silfver samt legeringsförhållandet 0,91 skulle: 1 sv. rår i guld innehålla 0.41137 gr. fint guld och väga 0.43708 gr. 10 dansk rdr i guld innehålla 0.40777 gr. fint guld och väga 0.45308 gr. Enligt proportionstalet 15,6 mellan guld och silfyer skulle de motsvarande vigterna bli: 1 sv. rdr i guld innehålla 0.40873 gr. fint guld och väga 0.45415 gr. 12 dansk rdr i guld innehålla 0.40515 gr. I fint guld och väga 0.45017 gr. Enligt proportionstalet 15.7 mellan guld och silfver skulle de motsvarande vigterna bli: 1 sv. rdr i guld innehålla 0.40613 gr. fint guld och väga 0.45125 gr. 10 dansk rdr i guld innehålla 0.40257 gr. fint guld och väga 0.447309 gr. Mellan dessa gränser skall sannolikt i den närmaste framtiden förhållandet mellan . guld och silfver på verldsmarknaden falla. Ville man lägga vigt på den beqvämlighet, som en rund vigt för guldmynten skulle medföra, så låge det nära till hands att välja en bruttovigt af 0,45 grammes för den nya riksdalern i guld, enligt hvilken 10 riksdaler just skulle väga 9 grammes. Il. fall vid myntförändringens tidpunkt förhållandet mellan guld och silfver fölle nära 15,6, skulle Danmark och Norge härigenom slippa någon egentlig omskrifning, i det att den danska riksdalern blefve tillräckligt nära lika med 2 nya guldriksdaler, och den norska specien nära lika med 4 nya guldriksdaler. Skulle värdeförhållandet stiga till nära 1574, skulle Sverige erhålla samma fördel. De här ofvan framställda nya mynt-enheterna i guld skulle icke få någon beqväm proportion till något annat nu existerande guldmynt. Sålunda skulle en guld-tio-riksdaler med finbet 0,9 och. vigt: 6,5708 gr. bli — 11 Mk. 47.7 Pf. — 14 Fr. 16.4 c. 11 s. 2.8 d. —2. 73.40. 4,5308 gr. bli 11 Mk. 37.7 Pt. — 14 Fr. 4,5 c 11. 8. 1.7 d. — 2. 71 OC. 4.5415 gr. bli — 11 Mk. 40.4 Pf. 14 Fr. 7.9 cec — 11 s. 2.0 d, —5 2. 71.5 C. 4.5017 gr. bli — 11 Mk. 30.4 Pf. — 13 Fr. 95.5 cec — 11 8. 0.8 d. —2. 69.1 C. 4,5 gr bli — 11 Mk. 29.9 Pf. — 13 Fr. 95.0 ce. — 11 8. 0.7 d. — 2.69.0 C. 4.5125 gr. bli — 11 Mk. 33.1 Pf. — 13 Fr. 98.9 ce. — 11 s. 1.1 d. — 2.69.3 C. 4.4730 gr. bli 11 Mk. 23.2 Pf. — 13 Fr. 86.6 c. — 10 8. 11.9 d.52. 67.6 C. Vid val af mynt-enhet mellan de här uppställda gränserna skulle således antingen : Sverige eller Norge och Danmark eller alla tre rikena nödgas företaga en obeqväm omskrifning af alla skuldförbindelser, Norge och Danmark samt, i fall en från den svenskå riksdalern märkbart afvikande myntenhet valdes, äfven Sverige företaga en ommyntning af flera delningsmynt och skiljemynt och ändock härigenom icke på samma gång vinna en beqväm anslutning till något annat existerande mynt. Ty en sådan är icke 14 fr. eller 11 sh., hvilka skulle bli de närmaste i hela tal uttryckta främmande j. mynt-enheter — den engelska shillingen bep traktad såsom sådan — som kunde komma:. i fråga. Särskildt kunde ingen beqväm an-. slutning erhållas till den nya tyska myntenheten. Men detta sistnämnda måste anses mycket önskligt och vigtigare än anslutning till den engelska och franska mynt-enheten. Icke allenast försiggår en mycket stor del af de tre rikenas penningomsättningar med Tyskland, och dessa skola väl allt framgent fortfara att vara af stor betydelse för dem, utan måssan af resande från de tre nordiska länderna till kontinenten tager vägen till eller genom Tyskland, och en icke obetydlig med reda penningar bedrifven minuthandel eger rum med nämnda land. I synnerhet har Jutland en betydlig med reda penningar idkad minuthandel med Slesvig, Holstein och Hamburg, och största delen af den betydliga exporten af boskap och viktualier från Danmark försiggår dels till, dels genom dessa länder och medför en liflig omsättning af reda penningar. För Danmark måste det derför vara af öfvervägande intresse, om det i alla fall måste företaga en full dig ommyntning och en omkrifning af alla skuldförbindelser, att få dessa sålunda verkställda, att dess nya mynt-enhet komme att sammanpassa med eller åtminstone stå i ett beqvämt förhållande till den nya tyska mynt-enheten. Stora stater, för hvilka gränshandeln är mindre vigtig i jemförelse med deras inre omsättningar och deras handel med de aflägsnare länderna, kunna lemna detta å sido och vid sådana tillfällen, såsom or Rn rn AA