Aftonbladet – 30 januari 1872, sida 2

sidigt tillmötesgåe sas Inom den franska pressen uttalas, såsom vi redan omnämnt, ett temligen allmänt ogillande af den reaktionira handelscoh finänspolitik, som följes af den nu varande regeringen och söm icke allenäst hotar att tillintetgöra alla frukterna af de framstög till en friare handelslagstiftning, söm gjordes under kejsardömst, utan äfven att i grund roinetå Frankrikes handel och industri. Journal des Debats yttrar sig i anledning af de sista förhandlingarna rörande denna sak i nationalförsamlingen på följande gäll: När man beträktår de lagförslag man framställt angående tullen å råämnen och handelsflottan, ser det ut, som om man föresatt sig att göra Frankrike till en handelsmakt af tredje eller fjerde ordningen och fullborda vårt under gåstå kriget började förfall: Åilt hvad som är lifskraftigt och energiskt i vårt land uppreser sig mot dessa förderfliga reaktfonsförsök. Lyon, Marseille, Havre, alla städer, i hvilka en lifligare affärsverksamhet och företagsamhet ärg rådande, hotas genom dessa försök med att blifva uppoffrade för fördomar, hvilka hela Europa länge sedan upp: gifvit. Om vi beträda deta omöjliga bana, skola vi icke endast sjunka ned under England öch Tyskland utan till och med under Italien, hvars industri och handel sedan några år betydligt höjt sig, Må vi respektera våra stora handelsatäder: Må vi icke behand!a dem häårdt. Må vi tillåta vår industri att om möjligt under lika vilkor täfla med andra länders industri. Hvad är väl återinförandet af beskattningen på utländska fartyg som blifvit franska, hvad är tillägsstullarne på de olika ländernas flagga och på varornas magasinering annat än en dold tull på den franska handelns och den franska industriens råämnen? Ett råämne i eminent mening är frakten. Om man på ett artificlelt sätt höjer fraktpriset, om man lagar så, att ull, bomull och kol medelst frakter blifva betydligt dyrare i Frankrike än i andra länder, så förhöjer man ju i och. med dötsämma tillverkningskostnaden för alla franska produkter, gör det omöjligt för vår industri att exportera någonting under gynnsamma förhållanden och dömer Frankrike till en ohjelpligt underordnad ställning i den internationella handeln. Hvad skulle våra fabrikanter, våra köpmän, våra jordbrukare säga, om man föreslog en lag, som höjde tariffen för varutransport på jernvägarne? De skulle säkerligen höja sin röst mot ett sådant förslag. De skulle förklara, att man lade skatt på deras produkter och gjorde det omöjligt för dem att konkurrera med utlandet. Men om man återställer de gamla tullarne, begår man ju samma fel men med ännu svårare följder. Man uppoffrar vår industri och vår handel åt andra länders konkurrenter. Den enda verkan af, om icke det enda ändamålet med lagförslaget angående handelsflottan är en allmän indirekt skatt på alla den franska handelns och den franska industriens råämnen och slutligen våra största handelsstäders, Marseilles och Havres, ruin. Om detta lagför slag antages af nationalförsamlingen, kan detta endast ske genom öfverrumpling, ty det skulle vara en alltför påtaglig förnekelse af det beslut, som fattades för några dagar sedan. Mellan Frankrike och Italien har på senare tiden egt rum ett förhållande, som om icke ovänskapligt, dock är mindre godt. Sålunda säges, att franska regeringen för icke länge sedan gjort en förfrågan om, hvåd afsigten är med de militära åtgärder, som Italien vidtager. Det italienska kabinettet har svarat, att det lägger för mycken vigt på ett godt förhållande till grannstaterna för att draga i betänkande att förklara sina åtgärder, hvilka blifvit offentligt motiverade i parlamentet och framkallade genom den allmänna politiska situationen såväl inom som utom landet och icke riktade mot någon särskild stat. Kabinettet skall hafva tillagt, att det förundrat sig öfver att få mottaga en dylik förfrågan, enär det för sin del intet ögonblick ansett sig berättigadt att göra den omfattande reorganisationen af det franska försvarsoch befästningssystemet till föremål för förfrågningar. Biskop Dupanloup, hvilken allt sedan Thiers omröstning i franska akademien till förmån för Littr visat sig en smula kall fsk teen re boil ndottenntttnn