STOCKHOLM den 29 Januari. Motionstiden gick till ända i lördags och kamrarne voro af denna anledning samlade äfven i lördags afton, då också några ledamöter i hvardera kammaren begagnade sig af det ännu öppet stående tilfället att inkomma med sina förslag. Hela antalet till motionstidens slut inkomne förslag utgör 31 i Första och 192 i Andra kammaren, eller tillsamman 223. Det visar sig häraf, att i Första kammaren alltifrån 1868 motionernas antal år från år minskats och att i Andra kammaren det i år är ungefär lika stort som förlidet år, men att, i jemförelse med de första åren af det nya representationssättets tillämpning, motionernas antal är, äfven i denna kammare, betydligt förminskadt. Det torde måhända icke sakna sitt intresse att erinra derom, att de väckta motionernas. antal utgjorde: 1867: i 1:sta k:ren 82; i 2:dra k:ren 285. 334. 1868: i dito 84; i dito 1869: i dito 52; i dito 350. 1870: i dito 49; i dito 258. 1871: i dito 46; i ditö 191. 1872: i dito: — 313; i dito 192Härvid bör likväl erinras, att sådana motioner, som tillhöra tillfälliga utskotts be handling, kunna när somhelst under riks dagen väckas, likasom motioner, föranledda af under riksdagen inträffade händelser, så att man ännu icke kan veta om det i år kommer att stanna vid de här ofvan angifna talen. Vid det remitteringssammanträde, som i dag egt rum, blefvo i Första kammaren samtliga bordlagda motioner remitterade till vederbörliga utskott, utan att någon diskussion dervid föranleddes, utom i fråga om hr v. Ehrenheims förut omnämnda motion om antagande af en, hvad man i andra länder kallar konseljpresident. Frih. De Geer uttalade nemligen angående denna motion sitt instämmande i mationens syfte, så mycket mera som enligt nu gällande grundlag någon ansvarighet, då en minister reserverat sig, icke förefinnes för ett fattadt beslut, alldenstund konungen sjelf är oansvarig. En konseljpresident skulle dessutom bidraga till systemets enhet. Redan nu har justitiestatsministern börjat tagas för hufvudet såsom den bland ministrarne egentligen ansvarige, men detta vore olämpligt, enär man icke just kunde vänta att alltid finna de erforderliga egenskaperna just hos denne. Emellertid borde äfven utrikesministern, enär sådant i hans ställning i förhållande till utländska regeringar voro af nöden, bibehålla benämningen af minister. För att afhjelpa den sist nämnda svårigheten föreslog frih. 4. C. Raab att samtlige statsråden skulle benämnas mi nistrar. Motionen blef remitterad till konstitutonsutskottet. I Andra kammaren hade hr Förnfelt väckt motion om indelningsverkets ombildande m,m. Motionären ville att ett särskildt utskott skulle tillsättas för att vederbörligen taga hand om detta foster, men mötte motstånd. Vid sakens afgörande begärde hr Törnfelt votering, hvilken utföll med 30 röster för och 101 mot tillsättandet af särskildt utskott, och blef motionen remitterad till statsutskottet. Hr Carlen hade ingifvit en motion angående lindring i straffbestämmelserna för vissa migdre stölder. Denna motion rekommenderades till lagustkottets särskilda upp