Aftonbladet – 27 januari 1872, sida 3

SC THISLJ IMG URSKOAeT (EVERY BETA LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Några skriftor i religiösa ämnen. — Nytt utdrifvande af djeflar, i Teologisk tidskrift. — Litteraturoeh konstnotiser. Några skrifter i religiösa ämnen. Theodor Parker och vår tids religiösa fråga. Af Frances Power Cobbe. Öflversättning af Å. F. Åkerberg. Jesu lära framstäld efter de tre första evangelierna. Tvenne föredrag af dr Moritz Schwalb. predikant vid S:t Martinskyrkan i Bremen. Öfversättning. Förnekandet af Gud fader. En teologisk betraktelse af dr O. Lidemann, teologie professor. Öfversättning. Om Sektoch Kolportörväsende. Till belysning af Evangeliska Fosterlandsstiftel: sens, Utgifvet af O. O. Vid sidan af de politiska och sociala omhvälfningar, som uppröra vårt tidenvarf, träder med hvarje dag den religiösa frågan allt mera i förgrunden, Hvad vi på detta område bevitna, är en brytning med det förflutna så fullständig och djupgående, att man icke utan fog betecknat densamma såsom den religiösa revolutionen i nittonde århundradet. Likasom inom det politiska och sociala lifvet nya idder, nya rättsbegrepp oemotståndligt bryta sig en väg itidehvarfvets medvetande, undanträngande en mångfald af de traditionella föreställningssätten, så är äfven i religiöst hänseende en helt ny verldsåskådning i färd med att befästa sitt välde hos vår samtid. Mellan densamma och det politiskt-sociala reformpartiets program förefinnes en lätt märkbar frändskap. Uppgiften är på båda hållen, i korthet sagdt, den att bereda erkännande och gällande kraft åt hvad man skulle kunna benämna en ny förklaring af menniskans rättigheter, d. v. s. åt öfvertygelsen om den menskliga personlighetens rätt att fritt och allsidigt utveckla sina förmögenheter och anlag samt få sig tilerkänd en betydelse i samhället i mån af sin duglighet och sitt andliga värde. Om detta är det nutida reformsträfvandets allmänna mål, så är vägen för dess uppnående utstakad på förhand. Personlighetsgrundsatsens praktiska genomförande inbegriper nödvändigheten af en kamp mot de hämmande makter, som, till förmån för ett orättvist gynnadt mindre tal, vilja döma det stora flertalet till fortfarande politisk omyndighet, social underlägsenhet och religiöst förtryck. Huru detina kamp gestaltar sig på det politiskt-sociala området, dervid hafva vi ej nu att uppåhålla oss; i religiöst hänseende åter blir den en strid mot den mekaniska auktoritetstron och prestväldet, hvilkas undanrödjande är ett vilkor för uppblomstringen af en sann tro och ett församlingslif enligt kristendomens anda. Stridslågan har för länge sedan börjat gripa omkring sig äfven i vårt land. Hos oss så väl som öfver hela den civiliserade verlden uppträder för närvarande ett väl rustadt framstegsparti gent emot den kyrkliga rebktionen. Partiets syfte är emellertid ingalunda att grundlägga en ny religion utan endast att rensa den kyrkliga kristendomen från främmande, orena tillsatser. Luther påbörjade denna rensning; efter hans bortgång inträdde. en period af långsamt kyrkligt stillastående; vår tid är uppvaknandets, det fortsatta reformarbetets gyl lene ålder. En bland de främste i ledet af den nya tidens reformatorer är den väldige talaren;, den snillrike skriftställaren Theodore Parker. Hvad han genom sin personlighet och sin storartade lärareverksamhet varit och uträttat för den religiösa frihetens och sanningens sak, har redan många gånger förut framhållits för den svenska allmänheten. äfven i denna tidning. En ny belysning af Parkers ställning till tidens religiösa fråga föreligger nu i den lilla skrift af miss Cobbe, hvilken blifvit öfverflyttad till vårt språk af samme skicklige öfversättare, som lemnat verksamt biträde vid försvenskningen af Parkers samlade skrifter. Broschyrens hufvudinnehåll antydes af öfversättaren genom ett så lydande förord: Bland alla vår tids stora rörelser är ingen större, ingen för framtiden mera löftesrik än den revolution, som för närvar rande försiggår på det religiösa området, och som yttert går ut på att sätta Kristi tro — tron på Guds uppenbarelse genom förnuftet, hjertat och själen — i stället för kyrkans Kristustro. Men ännu äro vi blott vid början af denna revolution. Vi lefva i en öfvergångsperiod af öfvervägande negativ karakter. Tron på de gamla lärorna har nemligen hos många försvunnit utan att ersättas af några nya, bestämda öfverItygelser. Härat mycken ovisshet, rådlöshet och ett osäkert famlande. Under Jen sådan tid måste det kännas upplyftande och stärkande att göra bekantskap Imed andar, hos hvilka nutidens religiösa I medvetande utpräglat sig till en positiv öf vertygelse. Af detta skäl torde den lilla afI handling af miss Cobbe, en qvinvlig lärjunge Taf Theodore Parker, vi här i öfversättning meddela, och som i originalet utgör inledningen till den af henne i London utgifna upplagan af Parkers skrifter, vara förtjent af någon uppmärksamhet. Läsaren finner