Aftonbladet – 27 januari 1872, sida 2

genast en ny förvaltare, — någon kompe tent man, i stäMet för Drew, som kunde sätta sig in i affärerna. Så-å, du gjorde det? svarade sir Dene litet försmädligt. Han skulle, såvidt jag förstår, vara ännu mera främmande för dem än jag, och hvem skulle visa honom till rätta? Det finns endast en man, som är i stånd till att reda den här härfvan, och det är din bror Geoffry. Mr Clanwaring drog in sina tunna läppar och återtog med högdragen min sin bok. Han ansåg det såsom en skymf mot den öfriga familjen, att Geoffry endast nämndes i dess närvaro. Om jag skrifver upp några vigtiga frå gor på ett papper, John, skulle det besvära dig att rida dit öfver till Malvern och få svar på dem af Geoffry? Det skulle besvära mig ganska mycket, sir. Ingenting i verlden kan förmå mig att fara till honom med ett uppdrag från er. Är det absolut nödvändigt att bud skall afgå, så skicka Gander. Missnöjd med John, missnöjd med hela verlden, sade sir Dene intet vidare, och mr Clanwaring tog tillfället i akt samt återvände med sin roman till soffan i-biblioteket. Baroneten hade saknat Geoffry hela tiden, men likväl aldrig så mycket som nu vid det gamla årets slut. Sedan det första utbrottet af vrede, straxt efter Geoffrys giftermål, hade sir Dene lugnat sig förunderligt snart. John reste då sina färde; miss Clewer for äfven sin väg; sir Dene stannade således ensam qvar i sitt hem och kände sig mycket allena. Det förgick ej en timme på dagen, utan att han tänkte på Geoffry, hvilken aldrig förut hade gifvit honom ett ohörsamt svar, en kärlekslös blick, men deremot varit hans trogna