Aftonbladet – 25 januari 1872, sida 2

de fordrade bördorna, och ständigt vägrande haf-: ven I under tretio dagar sökt en skatt, som kunde samla en tillräcklig majoritet omkring sig. Alla skatter ha blifvit diskuterade, till och med de af hr Brun föreslagna. Men emellertid måste mankomma till ettl resultat. Skatten å råämnen har blifvit grauskad under minst tio till tolf dagar. Jag harl. kommit för att säga er: låtom oss icke bestämma siffran hvad denna skatt angår, utan blott principen. (Rörelse). I kunnen ögon tycka, att jag har orätt. ären till den grad sade, att I icke låten chefen för den verkställande makten, hvilken I gifvit ert förtroende, tala, utan att I afbryten och afhuggen hans meningar. I opponeren eder, som om I befunnen er gent emot en despotisk makt; detär orimligt. Jag skulle icke känna mig brydd att framlägga mina skäl; men det vore blott att repetera hvad som redan blifvit sagdt. På samma sätt förhåller det sig med våra motståndare. jag frågar derför om det icke vore skäl att sök. jomma till ett resultat? Jag säger: låtom oss icke best utan principen, och I skolen få se, a tation, som man framkallat i landet. K skulle kunna säga genom hvil 5 eo Rörelse.) I hafven förkastat inkoms en det gifves andra pålagor, som I antaga; dessa skatter skulle kunna förminska tullarne å råämnen; sålunda kan man beli bohag och handelspatenter med skatt; mål skulle man också kunna öka skatten å Å upphet. papper. Alla sekundära frågor skulle derigenom efter hand kunna behandlas af er och man skulle sålunda komma till ett Ibestämdt resultat med afseende på storleken af den skatt. hvarmed råämnen borde belastas. Om I diskuteren ännu åtta dagar, skolen I hafva glömt allt hvad som. blifvit sagdt om råämnen. Jag betviflar ej ert goda minne; det är starkare än mitt; ty för min del måste jag hvarje : morgon genomläsa mer än en af våra diskussioner, för att komma ihåg hvad som blifvit sagdt. I. Hvad mig angår, förklarar jag, att om jag förtjent ert förtroende är det derför, att jag har en fast vilja, och om id icke hade lyssnat till 8 mina kollegers råd, e jag för flere dagar sedan tvärt gjort ett slut på frågan. Man styr endast, då man har en fast och be ilj (Thiers gör rättvisa åt sina rege e arbetsamhet och intelligens och tackar dem för det de tillrådt honom att handla annorlunda än han gjort. Han återkommer till nödvändigheten att votera öfver principen.) Hr Casimir Pårier har här framställt konklusionerna af en diskussion, som redan räckt så länge. Emot dessa konklusioner har hr Lucien Brun framställt en proposition. Tillåten mig att tala med eder derom. I denna proposition talas om förbindelser, som de delegerade iklädt sig. Hvar äro desse köpmän som svara för 165 mil. lioner? (Rörelse. Fordom kunde de industriella korporationerna och i medeltiden de tyska städerna åtaga sig dylika förbindelser. Men femtio köpmän! I sanning, om jag kände ett stånd, hvilket som helst i detta land, som kom och sade till mig: Se här 165 millioner, eller om en förträfflig medborgare kom och lade fram dem, skulle jag tacka och säga dem, att de gjort sig väl förtjente om fäderneslandet. (Rörelser af olika can Rand Men, mine herrar, femtio köpmän — hederlige köpmän, säger hr Lucien Brun, och jag bestrider det icke, så mycket mindre som jag icke kän ner dem (skratt) — komma för att erbjuda eder de resurser I behötven. Det är icke sina penningar de lägga fram; det är ett beskattningssystem, som varit diskuteradt i budgetkomitn, och det är ett system, för hvilket I icke hafven beslutit eder. Man föreslår eder att undersöka och hålla räkning öfver storleken af hvarje enskild persons affärsverksamhet. Man erbjuder sig att uppvisa alla operationerna i sin handel. Kan väl en så allvarlig församling som I ären låta fånga sig af — tillåten mig begagna ordet — denna snara (rörelse) eller. om I så viljen, denna illusion ? Framställa på siffran edra affärer? Hvilka ären I? Personer, som drifva handel i stort med sidenvaror — mycket aktningsvärda personer för öfrigt, je erkänner det. Men hvad är det då man föreslår? Ett inqvisitoriskt system, som I med det allmänna sunda förnuftets rätt hafven förkastat. Viljen I uppvisa edra böcker? (Från venstern:ja, ja!) Öm I vänden eder till landet, skolen I se, huru litet gensvar dessa fyra eller fem ja finna. Det som man föreslår är en allmän trinpning af det mest farliga förfaringssätt, företeendet af handelsböckerna! Detta är i sanning icke hållbart, och komiten skulle finna sig stå inför ett förslag som icke tages för allvar, som är rent af barnsligt. (Rörelse.) Det är en af styrelsens uppgifter att gifva denna sedan slaget vid Sedan så pröfvade nation fasthet ech sinneslugn. Jag beder eder, mine herrar, låtom oss framträda inför Europa med värdigheten hos en nation, som är i stånd att motstå intressen, som icke endast äro sjukligt uppdrifna, utan äfven förlorat all blygsel, (Lång: varig rörelse. Tumult. Rop på diskussionens afslutande. Under fem minuter tär tumultet ytterligt. Hr reg uppstiger på tribunen och lyckas först efter långvariga ansträngningar att göra vig hörd.) . i Sedan Thiers nedstigit från tribunen framställde Feray sitt förslag, hvilket erhöll den utgång, som våra läsare redan känna. Det budskap, i hvilket presidenten inlemnade sin-afskedeansökan, var stäldt till presidenten Grevy och hade följande lydelse: Hr president! Jag ber er till församlingen öfverlemna min afskedsansökan som republikens president. Jag behöfver icke säga er, att jag, tills min efterträdare blifvit utsedd, skall vaka öfver affärerna. -Men som presidentskapet icke iänge bör vara ledigt, anhåller jag att ni måtte bedja församlingen att med det snaraste besätta detsamma, Jag bör tillägga, att ministrarne inlemnat sin afskedsansökan, hvilken jag ansett mig böra antaga. Budskanets uppläsning åhördes under djup tystnad, Den fraktion af högern som benämnes Reunion qAhötel de Reservoirs hade för afsigt att, i händelse Thiers afgått, uppdraga exekutionsmakten åt en general. Man hörde sig för hos Mac-Mahon, Men då han bestämdt vägrade att låna sig åt en dylik plan, fäste man sina tankar på Cissey. Vid komitens för folkundervisningen sammanträde den 20 dennes öppnades diskus: sionen af Carnot, hvilken med alla de argumenter, som stodo honom till buds, i synnerhet med åheropande af befolkningens när