Aftonbladet – 23 januari 1872, sida 3

Article Image
utan tog medicine doktorsgraden i Paris, Juni 1870. Miss G. eller, såsom hon numera heter, mrs Garrett-Ånderson fick ock 1870 anställning bland läkarepersonalen vid East London hospital for children. — Vägen genom Apothecaries Hall blef dock tills vidare stängd för de kvinliga studenterna genom den bestämmelsen, att betyg öfver privata föreläsningar och anatomisk. undervisning icke gällde för examen, utan att studierna måste vara gjorda vid de autoriserade medicinska skolornas vanliga kurser. Då medgaf Edinburghs universitet i slutet af 1869, att kvinliga studenter skulle erhålla medicinsk undervisning i särskilda klasser och få afiägga examen. Därmed voro dock svårigheterna för de kvinliga studenterna, hvaraf 8 voro inskrifna vid Edinburghs universitet i November 1870 och 11 i Juni 1871, att erhålla medicinsk bildning och medicinsk grad ingalunda häfda; tvärtom har mer än ett hinder lagtsi deras väg. I fordringarne för medicinsk examen vid Edinburgher-universitetet ingår, att i minst två år hafva bevistat de medicinska och kirurgiska afdelningarne vid något sjukhus på minst 80 sängar; öfver sjukhusen åter bestämmer ej universitetet. Redan trenne gånger har direktionen för Royal Infirmary i Edinburgh förvägrat de -kvinliga studenterna tillträde till sjukhuset, sist i Mars 1871, då motionen gick ut på att inrätta särskilda klasser för de kvinliga studenterna enligt en plan, uppgjord och understödd af doktorerne Bennet, Balfour och Watson; förslagets farligaste motståndare voro doktorerne Christison och Combe. En ansökan om inträde vid Chalmers hospital i Edinburgh har ej haft bättre framgång, Några af universitetsprofessorerne hafva förklarat sig icke kunna hinna med några kurser för kvinnor. Ja, mån löper väl ock till storms mot sjelfva tillåtelsen. Vid ett sammanträde af senatus,academicus sistlidne Juli upplästes ett utlåtande af Solicitor-general för Skottland och några andra jurister, af innehåll, att hela tillåtelsen vore olaglig. Huru som helst är väl ej annat möjligt, än att till sluts dessa svårigheter skola få en för de kvinliga studenterna gynsam lösning. — Det finnes i England en Society for promoting the medical education of women. Denna förening är visserligen en förespråkare för kvinnans tillträde till läkareyrket i sin helhet, men dess närmaste mål och verksamhet är utbildandet af grundligt bildade barnmorskor.7), till hvilket ändamål man inrättat ett Ladies medicakcollege: i London, — Kvinnans inträde på läkarebanan stöter på ett starkt motstånd från den engelska läkarekårens sida, åtminstone från flere af de mest betydande organer inom den medicinska pressen, ett motstånd, där man söker göra gällande skäl at estetisk, ekonomisk och fysiologisk art. Till och med Brit. med. journal, organ för British medical association, framhåller i en ledande artikels), som gör anspråk på opartiskhet och frihet från de fördomar, som vanan skapat, kvinnans intellektuella underlägsenhet såsom en fysiologisk lag och ett vigtigt skäl emot hennes tillträde till läkareyrket. Denargumenterar vidare på följande sätt: de kvinnor, som inträda på läkarebanan, måste, om de lyckas, uttränga en motsvarande mängd manlige läkare; hvarje guing, som den kvinliga läkaren förtjenar, är sålunda tagen från de manlige medtäflarnes inkomster; desse blifva sålunda mindre i stånd att föda sig eller familj, och hvad skulle kvinnan vinna därpå? Den kvinliga läkaren är sålunda, ör så vidt hon ej med vett och vilja är advokat för celibatet) en förräderska mot fitt eget kön. Mot sådana skäl torde väl segern vara gifven. Ett annat motskäl i samma artikel är: en samvetsgrann arbetsfördelning är en åf civilisationens hufvudvinster, en af framåtgåendets vigtigaste medel. Skulle verkligen en af samhället dekreterad, sålunda en obligatorisk arbetsfördelning spela en så vigtig rol i den moderna civilisationen? I Frankrike var frågan om kvinliga läkare å bane, då kriget kom, och de stora omhvälfningarna sköto de smärre sociala frågorna till sida. År 1869 öppnade en ministeriel tillåtelse VEcole de måedecine i Paris för kvinliga studenter. En amerikanska, miss Putnam, var den första, som där erhöll medicine dektorsgraden; den andra var den förutnämnda miss Garrelt. Endast några utländska damer hafva ännu begagnat sig af tillåtelsen; som också enligt ordalydelsen endast gäller dessa; ingen at landets egna döttrar har ännu, så vidt jag vet, sökt inträde på den medicinska banan. Sommaren 1870 bildades, på inbjudning af mr Dury, f. d undervisningsminister, mr Nelaton, den celebre kirurgen, mr IHusson, chefen för TAssistance publique, och mr Milne-Edwards, den berömde zoologen, en Socigt6 pour Tinstruction måedicale des femmes med kejsarinnan som preåsidente dhonneur, Föreningen skulle bilda en cole libre de måedecine för kvinnor med tvåårig teoretisk och praktisk undervisning, len teoretiska gifven af lämare från universitetet eller sjukhusen, den praktiska i särskilda kliniker på Parisersjukhusen. Vid hvarje stadieårs slut skulle, såsom vanligt, i Frankrike, hållas årsexamen, och vid kurseng slut, efter examen inför en jury af professorer, erhölle den kvinliga läkaren ett diplöme dtudes måedicales, hvilket diplom det sannolikt var meningen att ställa lika med ett diplom som officier de sant6. Dengällande lagen af den 19 ventöse år XI tillåter SST ISAR LIPPURANNER EEE BNP ESR DR SSV AG PE NEN mV LAR AC SEPT ag

23 januari 1872, sida 3

Thumbnail