Aftonbladet – 20 januari 1872, sida 2

———— rsta handling skall bli att gifva mig befallning om afflyttning. Hur kan ni tro honom om en sådan rättvisa? utbrast Geoffry, Jag harsagt honom, att ni inte vetat mera derom, än han, och att ni äfven skulle varit lika nycket emot partiet. Troligare är det, att han gör gemensam sak med er och analler mig, Men ni skall ju förlåta mig, mr Owen? och åter räckte han med bedjande blick, arrendatorn handen, I ett hänscsende vill jag försonas med er, mr Clanwariug: — jag skall ej neka att inför menniskor erkänna giftermålet mellan er och min dotter, Pet kan numera ej göras ogjordt; derför skulle det inte lända till någon nytta att jag vände mig itrån eder, Det är dessutom inte emot mig ni har fe Jat; det är emot er far och er egen slägt. Tack, sade Geoffry hjertligt, då hans handslag slutligen blef -besvaradt. Och låt mig nu få säga er, sir, att jag älskar er dotter outsägligt. Med Guds hjelp skall jag bjuda till att göra henne lycklig. Mr Owen skakade sorgset sitt hufvud. Ni tror så nu, derpå tviflar jag alls inte; men vid dylika äktenskap inom olika samhällsklasser, blir det vanligtvis i framtiden hustrun som får lida och som försummas. Det skall aldrig min hustru göra, utbrast Geoffry med värma, medan hans kinder lågade åf harm öfyer en sådan möjlighet. Om jag det minsta känner mig sjelf, mina grundsatser och mitt hjerta, skall Maria förbli lika kär för mig, lika ärad af mig i en framtid, som hon är det i dag, på morgonen efter min bröllopsdag. I en framtid! Arme Geoffry, olycklige Robert Owen! Om I kunnat förutse de händelser som voro bestämda att inträffa inom en ganska nära tidpunkt! Astrologer ha föregifvit