Aftonbladet – 17 januari 1872, sida 2

francs och att de efter utfärdandet af detta dekret afyttrade godsen uppgå till ett värde af 36,246,000 francs. Efter dekretet af den 22 Januari 1852 ha på grund af lagen af år 1856 i rikshufvudboken blifvit inskrifna trenne räntor om 200,000 francs hvardera till förmån för Louis Philippes trenne döttrar. För dem af prinsessorna, som blef drottning af Belgien, har sedermera kapitalet blifvit utbetaldt till konung Leopold. År 1849 upptog Louis Philippe med konstituerande församlingens bemyndigande ett lån på 22 millioner francs, för att betala det på civillistan uppkomna deficit. Å andra sidan hade Louis Philippe att godtgöra staten omkring 8 millioner francs, hvilket utgjorde en del af det belopp, som Bbetalts för reparationer å Palais-Royal, apanagerad egendom, som kommit att lyda under staten. Af en af hr Vavin uppgjord kalkyl framgår, att sedan alla afdrag blifvit gjorda, franskal staten skulle vara skyldig Louis Philippe S och hans arfvingar 5 millioner francs. Pål: lånet å 20 millioner hade redan 6 millioner blifvit tecknadt. ; 4 j Journal des Debats korrespondent i Versailles berättar i sitt bref för den 12 d:s, öljande om en af deputeraden för Paris Jean Brunet väckt motion och om det sätt, hvarpå det kuriösa förslaget mottogs af för-!. samlingen: ; Hr Jean Brunet uppstiger i tribunen och sig på följande sätt: Gud har i a hemsökt Frankrike med förfär; Frankrike har låtit förderfva. hetorer och histrioner, af gudlösal: och kanaljer (Larm. — En röst: Nil naturligtvis den 4 September. — arig munterhet.) Presidenten Grevy 8 täller några ord till hr Brunet. Man ropar: Låt medborgaren tala! Brunet upprepar sin sista fras och tillägger: Frankrike har öfvergifvit sina renaste och värdigaste barn och har tillåtit att man smädat Krij stus, som öfverhopat det med välgerningar.: (Sorl från yttersta venstern. — Mycket bra! ffån högern.) Ämnar Frankrike fortfara att lefva bland ruinerna, bland samman-: svärjningarne, uti sin skam och sin förnedring? Eller vill Frankrike höja sitt hufvud och beträda frälsningens väg? vill landet detta, måste det låta föda sig på. nytt och antaga den princip, som utstrålar ; öfver hela verlden. Det måste fördöma och i brännmärka atheismens anhängare (Mycketl. bra! från högern. — Nog! nog! från venstern. — Skratt.) Frankrike måste böja sig för lärdomarne der ofvan ifrån, det måste söka skingra otrons osunda töcken, det måste beträda den väg, som leder till den för hela verlden utgifne Kristus. (Bravo medborgare! från högern.) En vigtig fråga föreligger till lösning, ty den Allsmäkfiges svärd hänger öfver våra hufvud. På grund häraf framställer hr Brunet följande lagförslag: Art. 1) Frankrike, sonr vill kom-. ma ur den sorgliga ställning, i hvilken det! befinner sig, hängifver sig helt och hållet åt Gud den allsmäktige och åt hans Kri-l. stus (Nog! nog! irån venstern. — Mycket bra ! fortsätt! från högern.) Art. 2) Såsom ett bevis på dessa nya känslor skall Frankrike uppföra ett tempel åt Kristus på denl högt belägna plats, hvilken förr bar konun: gens af Rom namn. Art. 3) Det åt Kri-l. stus uppförda templet skall på en skifval. bära följande inskrift: Gud beskyddar Frankrike! Kristus är segerherre, Han råder och bjuder. (Förfärlig uppståndelse bland venstern. — Högern klappar händer-. na.) Hr Brunet anhåller om skyndsam be-l. handling för sin motion. Församlingen, sä-. ger hr Brunet, som redan behandlat en mängd vigtiga och kinkiga frågor, bör nu förherrliga. Kristus. (Larm från yttersta l:; venstern. Låtom oss återgå till frågan om i. tull på råämnen. — Från högern svaras: Detta ämne har också sin vigt och bety-: delse). Församlingen afslår skyndsam be-l; handling. Förslaget remitteras tillinitiativkomiten. Man motser med det första en interpellation af Gambetta i anledning af de utomordentliga försigtighetsmått, som prefekten , i Marseille, Keratry, vidtagit, då Gambetta 1 den 2 demnes återvände till denna stad: 1 I stora salen i Grand Hötel hölls förliden ! torsdag möte af 7—800 parisiska industriidkare, hvilka blifvit inbjudna till mötet af syndikatskamrarne, för att uttrycka sina åsigter om regeringens skatteförslag och om handelsfördragets uppsägande. Utom flere köpmän och fabrikanter uppträdde äfven depoteradena Feray och Wolowski i afgjordt frihandelsanda. Man beslöt slutligen nästan enhälligt en dagordning, hvilken innehöll en afgjord protest mot all bekattning af råäm-; nen, hvaremot den förklarade församlingen villig att om så erfordras underkasta ,sig alla andra bördor i form af tullar. j l l ( 1 . i l ( ( f Med anledning af den anklagelse, somljt blifvit gjord mot general Cremer, för det han låtit skjuta en köpman vid namn Ar-l; binet i Dijon, och på grund af hvilken an-l; klagelse han, såsom vi förut omnämnt, blifli vit häktad, meddelar -generalen i Constituj tionnel följande: j Jag är anklagad för delaktighet i mord, derför att jag på regeringens befallning låtit i Dijon skjuta en kryddkramhandlare vidj: namn Arbinet, derför att han var preussar-! nes spion och handtlangare: Arbinet öf; verlemnades till mig med den befallningen att jag genast skulle låta skjuta honom, !( hvilket jag så mycket beredvilligare gjörde, 1 som jag redan under åtta dagar sjelf låtit! efterspana honom, enär han hade gifvit mig! FENA SNÖN SON ANTTI MN MI Sa BOKSERIE sterna måhända ej öfver tvåhundra pund om året. Detta kunde icke kallas öfverflöd och!