Aftonbladet – 17 januari 1872, sida 2

egare fordom till inlösen af allmoges tjenstbarheter lemnad summa, den kopparverkets egare nu emot vilkor af frihet från bergverkstionde afsagt sig s..sseeeesersssnnnnrnr na 6,657: 16 Rdr 9,613,703: 71 hvarifrån åter, derest den af K. M:t föreslagna förändring i vilkoren för tidningars postbefordran af riksdagen godkännes, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften bör afgå Med............... esvavtnreke 88.000: — då såsom inkomster för år 1873 qvarstå ............... rdr 9,525,703: 71 Drages nu denna summa från ofvan anförda utgiftssumma, så återstår en brist Ae oreresrvrrs rer tvn rntån a .rdr 10,615,452: 33 Denna brist anser K. M:t böra fyllas genom försäljning af statsobligationer till belopp, motsvarande nu föreslagna anslag till stambanebyggnader, rdr 5,000,000: — och tilljernbanstrafikmateriel... 600,000: — samt redan vid sistl. års lagtima riksdag beviljade anslag till Wexiö— Carlskrona jernÄg orirsnsaren iver 366.666: 67. skilda jernvägar 2,000,000: — 7,966,666: 67, eller -i rundt tal.............8,000,000: — hvarefter återstår en bristaf 2,615,452: 33. till hvars betäckande K. M:t föreslår riksdagen att för 1873 åtaga sig allmän bevillning. För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning, men en sådan torde, derest ej statsverkets tillgångar skulle fortfarande lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas till des de af riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och då beloppet af. den bevillning, som erfordras, ej öfverstiger den bevillningssumma, . som utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften i jemförelse med andra skatter utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskildt betungande, föreslår K. M:t denne afgifts nedsättande till hälften, eller till samma belopp, 40 öre för man och 20 öre för qvinna, som den för tiden till och med år 1871 utgjort. Enligt erhållen upplysning af fullmäk tige i riksbanken kan dess vinst för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 rdr; och föreslår K. M:t, att denna vinst må öfverlemnas: till riksgäldskontoret för att jemte de 800.000 rdr, om hvilka K. M:t redan gjort enahanda framställning, reserveras för ovissa och framtida behof, äfvensom att dessa medel, sammanlagdt omkring 2,100,000 rdr, jemte deöfverskott, som möjligen ytterligare i framtiden ingå, må tills vidare användas: på det sätt, att, till minskande af statens ränteförluster, för dem uppköpas svenska obligationer i utlandet eller ock försäljningen af.-statsobligationer fördröjes, allt efter som fullmäktige må pröfva för riksgäldskontoret vara förmånligast. De betydligaste anslagsförhöjningar, som äskas i den kungl. propositionen, äro de, som begäras för femte hufvudtiteln, i hvars extra anslag föreslås för år 1873 till ett belopp, som med mer än 2;000,000 rår öfverskjuter de för innevarande år å denna hufvudtitel beviljade extra anslag. Deraf afses för verkstäder i Carlskrona och Stockholm öfver 300,000 rår samt för fartygsbyggnad 1,700,000 rdr. Sjöministerns till statsrådsprotokollet afgifna motivering för detta anslagsyrkande har följande lydelse: Med antagande att fartyg af de certer, som under senare åren anskaffats för sjöförsvarets behof, jemväl komma att för fråmtiden byggas, har förvaltningen af sjöärendena, med hänsyn till hvad de större inhemska verkstäderna kunde hinna utföra, hem ställt att för sådan nybyggnad måtte af riksdagen för 1873 begäras 1,700,000 rår. De under sist förflutna år inhemtade underrättelser från främmande länder angående under byggnad varande eller föreslagna nya fartygs-certer hafva, lika litet som erfarenheten om våra senast anskaffade monitorer och pansarbåtar, varit af beskaffenhet att böra föranleda en förändring i den riktning, som vid konstruktionen af denna materiel blifvit följd. I enlighet med den uppfattning i fråga om den för landet lämplisaste fartygsmateriel, jag vid föredragning af regleringen af femte hufvudtiteln för 1872 egde tillfälle att uttala, är jag ock af den Wsigt, att monitorer och pansarbåtar afhufvudsakligen samma beskaffenhet som de hittills byggda, fortfarande böra anskaffas, med iakttagande dervid af deförbättringar, till hvilka erfarenheten kan gifva anledning. I fråga varande fartyg äro emellertid mera beräknade för positionsstrid, än för den röriga offensiv, som äfven Vid kustförsvaret förekommer och för hvilken åhgkanonsluarne hittills varit afsedda. Dessa obepansrade kättonslupar hafva dock för ringa hastighet och för svag. bestyckning för att unna anses såsom verkliga krigsfartyg, utan iro numera att betrakta endast såsom öfningsfartyg, i hvilken egenskap de äfven. ned fördel användas, Jag anser derföre! RR RER