Aftonbladet – 16 januari 1872, sida 2

ror Intill 400 francs alldeles befriade från skatt, de från 400 till 1000 fres betalte 3h orocent och de från 1000 till 1500 fres tillls procent och från öfver 1500 fres 9 proc.le Priset på cigarrer har likaledes blifvit ökadt. ti De som hittills kostade 15, 20, 25, 35, 451t centimetres, skola hädanefter betalas 5 cen-la timer dyrare. Under sådana omständigheter kan man icke förundra sig öfver, att en artikel i Times om utgången af valet den 7 dennes och dess inflytande på stadens öde såsom hufvudstad läses med stort intresse och finner varm anslutning såsom ett ord i rättan tid. Paris — skrifver Times —är nu fast beslutet att vara en republikansk stad. Valet af den 7 Januari är ett otvetydigt tillkännagifvande af den offentliga meningen och aflägsnar alla hinder för regeringens och församlingens återvändande till Paris. Paris har förtjent att intaga sin rang som hufvudstad. Försoningen kan icke vara tvifvel underkastad och de deputerade från provinserna (les ruraux) ha icke längre någon anledning till fruktan, Att förlänga vistelsen i Versailles, skulle det icke vara att sätta ordningen och freden på spel? Revolutionen har upplyft hufvudet vid regeringens förflyttning från Paris och den skall sjunka ned till blott och bart ett minne, så snart regeringen återvänder. Versailles : skall aldrig, hur man än beter sig, bli an-l: nat än ett hufvudqvarter. Så länge Paris är till, skall ingen makt, som är etablerad annorstädes, blifva stark eller medföra lugn och ordning. Paris är för den exekutiva makten hvad tronen är för en konung, hvad talarstolen är för en talare. Återvändandet till hufvudstaden skall derför vara första steget mot ordningens återupprättande. Hvad har utgången af valen i de tolf departementen att betyda i jemförelse med det resultat, som blifvit uppnådt i Paris? Om Victor Hugo hade segrat, skulle provinserna icke ha återvunnit sin tillit; men Vautrain eller rättare Thiers ha vunnit seger och denna seger är icke allenast en välgerning hufvudstaden utan en vinst för hela lanet. Den nyvalde deputeraden för Paris, Vautrain, visade sig den 11 dennes för första gången i nationalförsamlingen och har tagit plats icke inom den moderata venstern utan i högra centern, d. v. s. den fraktion, som står Thiers närmast. Ehuru förut en mycket avancerad republikan, har han sålunda låtit förstå, att han framför allt vill verka för nationalförsamlingens förflyttning till Paris. Denna församling måste nemligen blifva gynsammare stämd för hufvudstaden derigenom att dess representant ansluter sig till en af centerns fraktioner. Det stora flertaletaf de soldater, som deltogo ide senaste valen, röstade på de republikanska kandidaterna. — Det uppgifves, att Pouyer Quertier är beredd att inom tvenne veckor verkställa utbetalningen af den fjerde halfmilliarden, som jemte räntorna uppgår till en totalsumma af 650,000 francs. Vid venstra centerns möte den 9 dennes framställde Picard ett högst märkligt förslag, hvilket är affattadt i följande punkter: 1. Det definitiva proklamerandet af republiken; 2. Förnyandet af en tredjedel af nationalförsamlingen; 3. Inrättandet af ett öfverhus eller en senat, som skulle väljas af departementens generalråd. Hvad den andra punkten beträffar har nationalförsamlingen redan förut uttalat sig öfver densamma genom att förkasta öfverste DenI fert Rocheraus förslag i samma syftning. Att högern icke skulle vara särdeles gynnI samt stämd för den första punkten kan man Tlätt tänka sig. Den har också redan gifvit -T hela förslaget namnet le second brulöt. Det klerikala partiet i Frankrike är nui T fulb verksamhet för att hindra den ifrågasatta reformen af folkundervisningen. PeTtitioner mot Jules Simons förslag cirkulera Franska nationalförsamlingen har i dessa I dagar antagit den med Tyskland afslutna tilläggskonventionen till freden i Frankfurt loch derigenom är det vidlyftiga fredsverket, som tog sin början för omkring ett år sedan, ändtligen afslutadt. I åtskilliga, äfven franska, blad skildras förhållandet mellan Paris och Berlin med ljusare färger än man kunde vänta efter den beryktade Bismarckska noten af den 7 sistl.. December. Frankf, Zeit. vill veta, att den franska regeringen, trots Thiers förklaring i kammaren, dock gifvit ett svar på denna not, som den 16 Dec. öfverlemnades tiil Bismarck af i vicomte de Gabriac. Vid detta tillfälle skall den tyske rikskansleren hafva uttryckt sin förvåning öfver det uppseende hans mot väckt och tillagt, att man öfverskattat dess I betydelse. Den komite, hvilken fått i uppdrag att undersöka September-regeringens handlingar, hade den 9 dennes tilikallat markis de Palhouet. Denne var som bekant en tid utrikesminister under Ollivier, men utträdde redan före krigets utbrott jemte Daru och Buffet ur kabinettet och ersattes af Gramont. Han var medlem af den komit, hvilken vid krigets utbrott hade att granska de doku menter, hvilka enligt regeringens försäkran skulle bevisa en grof förnärmelse fran ska sändebudet å konungens af Preussen sida, Hr Talhouet försäkrade sedermera hög tidligt i kammaren att han på grund afi fråga varande dokumenter funnit detta på stående riktigt. Sedan Benedetti sjelf på I dat bestämdaste försäkrat motsatsen, blifver