Aftonbladet – 13 januari 1872, sida 3

rymma) de sårade under det sista kriget spelat en ganska stor roll, då det dels till följd af krigets långvarighet och den stora mängden af årade visade sig vara nödvändigt, dels ock till jd af kommunikationsanstalternas fö kunnat i större skala och mera s å drifvas. Tyskarne, med deras utmärkta Etappensystem visade. hvilken fulländning i det seende kan ernås. Det goda man utan tvif rel afsett med evacueringen, hvarigenom man vill hindra sammanförandet af alltför många sjuka på ett ställe och bringa en hvar under lämpliga hygienis a förhållanden, torde dock i ej så ringa mån motverkats genom det menliga inflytande, som lingre transporter, i synnerhet under dålig väderlek, måste utöfva. Med afseende på de sårade bland de franska fångarne gällde den lagen, att en hvar, som efter vederbörlig undersökning ansågs ej kunna föra vapen, mom tro månader var fri och egde rättighet att begifva sig hem eller annars hvart som helst, under det att de öfrige voro krigsfångar och endast fingo evacueras till af tyskarne besatta orter. hvarifrån de, så snart de blifvit något så när återställda, befordrades till Tyskland. Denna förordning hade utan tvifvel uppkommit under inflytande af det hoppet, att hela kriget snart skulle vara slut. Vid evacueringarne, som förrättades en gång i veckan och hvarvid flyttningen vanligen skedde till Belgien, fingo vi besök af en preussisk fältläkare. som efter en i största hast I ttad mönstring mde, hvilka skulle fiytAtt någon större noggrannhet eller ansenligare konsiderationer för de arme fångarne dervid ej kunde komma i fråga, är helt naturligt. Sedan vi, så godt sig göra lät. anordnat Vvagnarne för transporten och i dem placerat de mera svårt sårade, dels på halm, dels på bårar och slutligen äfven på sängar — de som hade mindre blessyrer, i synnerhet i de öfre extremiteterna sattes upp på mulåsnor i cacoleter (sittbårar) — anträddes färden, hvarvid alltid åtminstone en läkare medföljde från hvarje ambulan: Enir alltid flere ambulanser slogo sig tillsammans för att på samma dag (vissa evacuationsdagar voro af vederbörande bestämda) utrymma de sjuka, utgjorde dessa tåg ofta ganska stora karavaner, som i synnerhet genom sina mulåsnor företedda en ganska egendomlig anblick, Öfver Bouillon togs vägen till Libramont. der fångarne instufvades i jernvägsvagnar för att sedan fördelas i Belgiens städer. Under den sista tiden af mitt vistande i Sedan, då redan största delen af de sårade, som lågo under min vård, hade blifvit evacuerade, skulle jag ännu emottaga ett sista uppdrag, innan jag lemnade denna för mig altid minnesrika trakt. I Plateau VAlgårie, ett slott på höjden af Sedan, lågo 17 sg ade, mest högre franske officerare, som hittills vårdats af ett parfranske militärläkare. Här. såsom på en mängd audra ställen. hade man högt uttalat sitt missr öje med den officiella fält-sjukvården. Klagomål hade anförts hos vederbörande. hvilket hade till påbljd att jag genom vår högste chef, M. Montison, fick det rande. men på samma gång våra och ansv la uppdra att aflösa de nyssniämnde fält me. Ev nnan till slottet hade begitvit s till Belgien och upplåtit hela byggnaden till de sårades disposition. Här residerade jag ensam med oinskränkt myndighet och hade till mitt få ande tre nkvårdssoldater och en talrik bet ening samt i igt allt som kunde ö s. Dagligen ankommo till slottet utl i synnerhet engelsmän, som med frikostig hand utdelade sina medförda rika håfvor. I detta afseende var allt så odt och väl som det kunde vara, men många af de sårade voro förfärl illa åtgång En j ichelet af det 1:sta artillerivegementet hade vid explosionen af en karteschlåda (boite å balles) erhållit ej mindre än sju blessyrer i olika delar af kroppen. Han hade den lyckan act vårdas af ör, som aldrig vek från han: men Ile ga qval. Man torde kunua bilda sig ett omdöme om hvilken svårighet man hade utt utstå och hvilket tålamod, som erfordrades vid behandlingen af hans sår af den oms ändigheten att förbindningen dagligen upptog ungof. tre qvarts timme, under byjiken tid han vid hvarje beröring, som an ej fann till fullo motsvara hans ovh liga tillsägelse: doncement, uppsred rta. Emellertid voro 2 vv nögljullda rop alfsmä inga ädlare delar skadade, utan hade samtliga iren sitt säte i de mjuka yttre partiorna, hvarvr hans tillstånd snart förbättrades och gaf, då jag lemnade honom, det bästa hopp om ett snart, och fullständigt åte lande. En öfverste, en man af några och femtio år, hade på sjelfva slagfältet fått båda sina händer afklippta af en ranatskärfva. och var denna exartikulation så vä jord, att ingen konst skulle kunna ra len bättre. Egendomlig var den ytterliga gra i jålighet, som var ett gemensamt drag för ula de här vårdade officerarne. Alla fordrade ingsligt att med den allra lättaste hand förbinlas. Med ett ord, flera af dessa, som måhända arit hjeltar på slagfältet, visade sig nu såsom rerkliga stackare. En dag märkte jag helt oförmodadt via den iga ronden, att såren allmänt förändrats till mre. och jag uppbjöd förgöfves all min örmåga att utgrunda anledningen härtill. Slutigen fick jag dock reda derpå. Vid en promead på slottets gård förnam Jag en svår stank, om spridde sig från on d des uppkastad rafkulle. Jag började då a i jorden med nin käpp och fick snart se något rödt framkymta. Det var ett par benkläder, och vid ni nare unde ning befanns, att liken af tre ranska officerare låga här, endast betäckta af t tnnnt lager af iord. Dermed var gåtan löst, enhöten afhjelptes lätt genom att under atten srätva en djupare graf, hvari de döda opparne blefyo ordentligen jordade, Ett drag af deltagande menniskokärlek, ag från denna plats förvarar i mitt minne, ag här ej med tystnad förbigå Hvarje morgon ade ja: hesök ar två unga, Fiskvärda systrar, illhör ande en at Sedaus örniimsta fami jer. som ade att fåra om de på något. VER mig ken hjelp. De voro ocks vt oa ov genom den färd: tt-bereda bandager äfvensom de, fultkomligt besvärade af all falsk blygsamhet. gingo omring från den ena sängen till den andra för tt tala tröstens ord och att på samma gång underrätta sig om man hyste någon önskan, som le kunde uppfylla: Sedan äfven dessa sårade, med undantag af yra, som ännu ej utan stor fara ansågos kunna härda transporten, blifvit utrymda till Belgien, jade sysselsättning allt mer och mer tryta. De flesta anibulanserna upplöstes och jag beslöt lerför att. likasom större delen af mina kamraer, återvända hem. Att nya armåer skulle unna bildas och nya fälttåg göras var något, om vi aldrig kunnat tänka oss. I sällskap med v Sims afreste jag till Brissel, hvarest jag tog tt hjertligt afsked af denna lika ädla menniska om utmärkta läkare och anlände till fädernesandet i de första dagarne at November. Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt tror ar det ej vara för mvcket saodt attunntriden