Aftonbladet – 12 januari 1872, sida 3

Om läkarebildning för fruntimmer. Rörande detta ämne innehåller det senast utkomna häftet af Nordiskt Medicinskt Arkiv en längre afhandling af doktor A. Jä derholm, innefattande en redogörelse för frågans föregående behandling hos oss samt dess utveckling och närvarande ställning i andra länder. Då denna speciella medicinska fråga med rätta är föremål för ett allmänt intresse, ange vi oss böra meddela redogörelsen i sin helhet och bibehålla dervid den rättstafning, som nämnde veten: skapliga tidskrift begagnar, Vid 1859—60 års riksdag väcktes inom riksförsamlingen frågan om utvidgade medborgerliga rättigheter. för kvinna (genom kongl.. bref af 1853 och 1859 hade kvinnan redan fått tillträde såsom lärarinna till folkskolan); där föreslogs hufvudsakligen till träde till organist-, telegrafoch posttjenster. Rikets ständer inskränkte sig till att anhålla hos kongl. maj:t om rättighet för kvinna att antagas till organistbefattning, oaktadt ekonomiutskottets pluralitet föreslagit äfven telegraftjenster, och en betydande minoritet inom samma utskott ville uttalandet såsom allmän grundsats af kvinnans rättighet att lika väl som mannen användas i alla de statens och kommunens tjenste-. befattningar, hvilkas bestridande kunde förenas med hennes väsentliga lefnadsuppgifter, på samma gång hennes ekonomiska utkomst och moraliska utveckling samt allmänt väl därigenom tillika befrämjades. Vid nästa riksdag, 1862—063, bröt sig denna allmänna grundsats igenom. Motion väcktes af riksdagsmannen i bondeståndet Svensen, den af motionärerne vid förra riksdagen, som ville gifva saken en vidare utsträckning, och rikets: ständer förklarade nu, i skrifvelse af den 14 mars 1863, att de ansågo tidpunkten vara inne ätt utvidgå. kvinnans rätt till anställning i det allmännas tjenst, Såsom lämpliga för kvinnan antyddes, enligt erfarenhet från andra länder, vara telegrafoch posttjenster: i ständernas skrifvelse nämnes ingenting om de af motionären påpekade befattningar inom den allmänna sjukvården, — I beslut af den 10 juli 1863 gjordes af kongl. maj:t vissa medgifvanden i fråga om kvinnans anställning inom telegrafverket; kvinnans rätt till läkarebildning och läkareverksamhet synes då icke varit föremål för kongl, maj:ts pröfning. — Vid 1865—66 års riksdag kom frågan åter igen, Hr Svengån tog åter. initiativet och föreslog, att Svensk Kkvinnå, likasom. man, må vara berättigad blifva offentligen examinerad vid. rikets univeysitster icke allenast uti fullständig studentexamen, utan ock för erhållande af filosofie och medicine doktorsgrad, samt jämväl i de delar af rättsvetenskapen met. därtill hörande äm