Stone hade: efter vanligheten klockan nio begifvit sig till kontoret och till sin öfverraskning då redan funnit William Pickering der, sysselsatt att öppna och läsa anlända bref. Den sistnämnde hade sagt sig icke ämna gå till broderns vigsel och den gamle skrifvaren förebrådde honom detta. William upptog förebråelsen med missnöje, det ena ordet tog det andra: och en skarp ordvexling egde rum. Detta intygades af boddrängen, en karl vid namn Dance, som egentligen hade sitt arbete i.varumagasinet med humlepackörna, men af en händelse just då befann sig på kontoretför att mottaga order. De voro ännu i gräl;, vitnade Dance, då han lemnade dem: Derefter hade William Pickering gått till magasinet. och till ett par andra platser. Vid återkomsten emot tog han brefvet som Hill hade burit till honom från modren; en af stadens förnämsta bryggare vid namn Corney hade äfven kommit för att tala med honom i affärer. Då denne åter hade gått, öppnade William Pickering modrens: bref, som var af följande innehåll: Å Min son! Du har aldrig varit ohörsam mot min uttalade vilja. Jag ålägger dig nu: kom genast åter, och följ mig ikyrkan. Jag vill säga dig, William, att jag har tillbragt tre fjerdedelar af natten på mina knän under bön att den bitterhet, som råder mellan dig och din bror, må upphöra och dess an ledning blifva utredd: —, Din kärleksfulla moder. Öfver hvad som sedermera tilldragit sig hvilade ett mörker. William Pickering sade att då han, till åtlydnad af sin mors vilja, lemnade kontoret för att gå hen, hade mi Stone sutit vid sin pulpet och skrifvit; men ganska kort derefter blef likväl den gamle mannen funnen, liggande på golfvet med et