Aftonbladet – 12 januari 1872, sida 2

bus, i hvilken denne underrättar sin regering att Bismarck i ett samtal med honom sagt sig ha yrkat, att Frankrike efter upphbörandet af prinsens af Hohenzollern kandilatur skulle uttryckligen erkänna Preussens moderation och försonlighet och formligen itertaga de förolämpande uttryck som den 65 Juli 1870 fälts i lagstiftande kåren. En korrespondent från Berlin till Köl nische Zeitung söker gendrifva La Frances yttranden genom att återgifva innehållet af lord Loftus depesch på följande sätt. Lorden redogör först för ett samtal, som han haft med Bismarck angående en fredlig lösning af konflikten efter prinsens af Hohernzollern afsägelse af sin. kandidatur. Bismarck tycktes likväl hysa några tvifvelsmål: i detta hänseende, då han pågrund af underrättelse från Paris hade anledning tro, att lösningen af den spanska. successionsfrågan icke skulle tillfredsställa franska regeringen, som nu skulle komma fram med andra fordringar. Om detta antagande bekräftade sig, så låg häri ett bevis för, att den spanska: successionsfrågan endast var en förevändning, och att Frankrike i sjelfva verket ville ha revanche för Königgrätz. Kansleren framhöll derpå Tysklands kärlek till freden och hänvisade till Frankrikes rustningar, hvilka, i fall de fortsattes, skulle göra det nödvändigt attfordra förklaringar. Slutligen anmärkte han, att den allmänna meningen i Tyskland med särskild hänsyn till Gramonts hotande språk hade funnit konungens hållning mot Benedetti alltför moderat, och att han derföre i alla händelser skulle fordra en förklaring af Frankrike till stormakterna om att dess fordringar nu kommit till sitt slut genom biläggandet af den spanska affären och att det icke hyste Bågra andrå, hemliga planer: För mig-är det klart, säger lord Loftus, att grefve Bismarck och den : preussiska ministåren beklaga konungens hållning mot grefve Benedetti, och att de med hänsyn till den allmänna meningen i Tyskland känna nödvändigheten af energiska mått och steg för värnandet af nationens ära. Det enda medlet till att-lugna det tyska folkets kränkta stolthet och återställa förtroendet till fredens bevarande skulle vara en förklaring från franska regeringens sidå, att den spanska saken nu var uppgjord på ett tills fredsställande sätt, och att man, med särskildt afseende på den försonliga och moderata anda, som lagts i dagen så väl af konungen som af hans regering, kunde hoppas att det ömsesidiga goda förhållandet för framtiden icke vidare skulle kommå att störas. I slutet af depeschen uttalar lord Loftus. sin fruktan för att kriget skulle blifva oundvikligt, om det icke lyckades någon inflytelse att lugna den franska regeringens uppretåde stämning mot Preussen, Agence Havas -för den 5 dennes uppgifver, att Gramont-meddelat utskottet: upplysningar om bref från kejsaren af Österrike och rikskansleren Beust, i. hvilka ett förbund med Österrike framstäldes såsom säkert. Vid det parisiska municipalrådets möte den 5 dennes förekommro till handläggning. tvenne vigtiga frågor. Först meddelades betänkandet af utskottet för återuppförande af Hötel de: Ville.7 Utskottet är af den åsigt, att återuppförandet af: denna byggs nad bör undörstödjas och att den bör återställas på samma sätt som den var före pranden: Omkostnaderna anslås till 15 millioner: francs. Diskussionen om denna sak skulle ske i onsdags. MSeineprefekten Leon Say lemnade vid detta sammanträde några upplysningar angående de anspråk på skadeersättning, som inkommit till kommunalstyrelsen. Anspråken äro för Paris och trakten deromkring 229 millioner francs, hvilka troligen komma att nedsättas till 144 millioner, hvartill dock måste läggas omkring 20 millioner för föröfvad skada å offentliga byggnader. Den 6 i denna månad egde i Lausanne en stor demonstration rum till minne af de franska soldater, som dogo i Lausanne under det general Bourbåkis armå6 var ind ternerad i Schweiz under kriget. 6000 personer gingo i procession, föregängna af musiken och den, med sorgflor betäckta tri. koloren. Fn minnesvård öfver de döda af. täcktes på kyrkogården i Montåre. En deputation från statsrådet vår närvarande: vid ceremonien. Den bekante Scott Russel har i Times af den 6 dennes offentliggjort ett öppet bref under öfverskrift: Den nya söciala rörelsen, Ett förslag till den lagstiftande makteh. Han hänvänder sig deruti till den lagstiftande makten med sju hufvudfordringar, hvilkas väsendtliga innehåll är följande: Staten skall sörja för, att arbetarne skola kunna lemna de osutda och öfverbe. fölkade gränderna och flytta ut på landet, der de kunna få em stuga möd en trädgårdstäppa, frisk luft och. solsken, för att växa upp till friska och starka medlemmar af: samhället. För att sätta detta i verkställs lighet böra alla grefskap; städer och hyar. bemyndigas att förvärfva tillräckligt jordområde för gemensamt bästa, Arbetstiden skulle bestämmas till åtta tinnar om dagen. Förutom elementarskolor bör staten upprätta tekniska och handtverksskolor i närheten af de ställen;sder arbetarne ha sina bostäder. Anstalter förvoffentlig förströelse