Aftonbladet – 11 januari 1872, sida 3

Vt (1oN nn sigtigt fram emellanåt för att efter ceremoniens slut, våra rätt säker på att bröllopsskaran skulle komma ut ur kyrkan före henne, såg Richard föra sin vackra brud och kom derefter sjelf försigtigt fram ur bänken. Jag ämnar låta hela svärmen stiga in hos gamla Laws, innan jag kommer, sade hon till kyrkvaktarens hustru, som låste bänkdörren. Hela svärmen gick således in i bröl lopsgården och sedan kom Mary Barber ensam. Hon liksom alla andra förmodade att brudgummens mor skulle vara der redan; man trodde att hon kommit för sent till vigseln och derför genast begifvit sig till doktorns hem, Detta var beläget icke långt från kyrkan och då Mary Barber långsamt närmade sig det, såg hon en hop menniskor komma från motsatt håll, bland hvilka hon ifven igenkände en stadstjenare. Medan hon stannade vid porten och såg på dem, hvilcen uppmärksamhet de besvarade genom att stirra på henne med underliga blickar, kom William Pickering ut. Hvart kan min mor ha tagit vägen Mary? utbrast han. Jag ämnar gå hem, ör att taga reda härpå. Hon finns ej hos LAWS. Hvar i Herrans namn kan hon då vara? varade Mary Barber, Jag vill säga fig n sak, William Pickering, tillade hor, hatigt, öfverväldigad af en tanke; jag är ust rädd för att hennes sinne Pb ifvit förirradt af sorg öfver hennes sö nerg osämja ch att hon har vandrat utåt fältena Jag erättade dig ju huru besYamerligt hon stirade på mig från stätter, Dårskaper! sadq sen unge mannen. (Forts.)