Aftonbladet – 11 januari 1872, sida 3

Tidningsöfversigt. Sydsvenska Dagbladet fortsätter sina betraktelser öfver det missbruket att höga vederbörande efter behag draga krafter och löner från ett tjensteområde till ett annat, dervid lemnande det förra att så godt sig göra låter upprätthållas af illa lönade vikarier. Tidningen anför nu några exempel af systemets användande på ett håll, der det ännu ej kan anses hafva vunnit häfd och der det äfven synes mest opåkalladt och obefogadt: Rikets universiteter höra ej med som länkar i de civila embetsverkens sammanhängande serie ; genom sin sjelfständiga uppgift. den högre vefenskapliga undervisningen, bilda de tillsamman ett afslutadt helt; alla befordringar falla vanligen nteslutande inom kretsen, och alla förordnanden tyckas också der ej kunna vara andra än de, som måste förekomma vid lärareplatsernas normala vakanser eller vid någon lärares laga förfall. Också hafva de hitintills varit nårlunda fritagna från ofvan påpekade oformligeter. Men man har äfven här börjat draga krafter och tillgångar in på främmande område och det på ett sätt, som säkerligen ej kan gillas vid närmare pröfning, Vi hemta exemplen från det universitet, som ligger oss närmast. För en 7—8 år sedan förordnades medicine rofessorn Berlin till chef för sundhetskollegiet 1 Stockholm; han står ännu qvar såsom professor, oaktadt ingen utsigt är för handen, att han, numera utnämnd generaldirektör, skall till sin professorstjenst återvända. Denna tjenst har ända hittills måst skötas af tillförordnade. Professor Berlin uppbär emellertid icke sin professorslön, hvilken således af universitetet uppbäres och användes för att i någon mån ersätta det vikariat, som blifvit nödigt af anordningen m. m. Icke nog dermed, att un!versitetet, genom detta oformliga förfogande, endast på papperet:. som man säger, eger en utmärkt lärare. som aldrig sköter sin professorstjenst; icke nog dermed, att på så dant sätt en af.de bättre professorslönerna blir stoppad i kassorna, under det att tjenstgörande professorer få åtnöja sig: med mindre än hvad staten tillerkänner dem såsom ordinarie lön; icke nog dermed. att om generaldirektören och chefen för sundhetskollegium iStockholm skulle aflida under detta tillsvidareförhållande, komma möjligen hans enka eller barn att från universitetets fonder taga pensioner, öfriga pensionsberättigade till ganska stor känning; icke nog med alla dessa följder af tillställningen, en mycket stor orättvisa ligger derjemte deruti, att sjelfva tjensten på detta sätt hålles stängd för tillsättning. Personer, som helt visst till nytta och heder för universitetet kunnat intaga denna lärostol, hafva nu fått och få — Gud vete huru länge ännu — gå obefordrade. Nog synes universitetets intresse mera än skäligt tillbakasatt under ett sådant otillbörligt och, enligt vår åsigt. olagligt tillstånd. Och detta har likväl nu fortfarit så länge, att mer än en undrat huru länge sådant kan opåtalt få passera, Som en ytterligare illustration till systemet kunna vi tillägga att äfven professor Berlins vikarie af staten blifvit använd för ändamål, som för universitet är fullkomligt främmande, i det han sändts utomlands för att studera hvitbetsodlingen och efter sin hemkomst blifvit kallad till Stockholm för att intaga plats i den komiteå, som fått i uppdrag att utarbetaförslag till beskattning af hvitbetssockerfabrikationen. Men om nu professor Berlins förordnande har medfört nyssnämnda oformligheter. så har likväl universitetet, under det en utmärkt lärarekraft å sådant sätt ryckts bort från det, åtmintone aft lönen besparad för dels upprätthållandet af lärostolen, dels andra dess behof. Detta har åtminstone varit något; tjensten har icke helt och hållet, både med afseende på person och lön, användts för andra angelägenheter, främmande för universitetet. I senaste tider har deremot blifvit vidtagen en anordning. hvilken kan sägas hafva drifvit oformligheten till dessyttersta spets. E. 0. professorn Torells förordnande att vara chef för geologiska undersökningsverket här i riket icke allenast erbjuder samma sidor för anmärkningar, hvilka vi nyss med afseende på professor Berlins förordnande framhållit, utan dertill kommer också, att tre fjerdedelar af hr Torells lön vid universitetet tagits i anspråk för att fylla hans chefslön å geologiska staten. Härigenom är en väg beträdd, som, om den följes vidare, kan föra — vi veta knappast hvart. Universitetets halfva lärarepersonal kan snart vara sysselsatt på olika håll, verkande i den praktiska nyttans tjenst fjerran från universitetsstaden, under det att den vetenskapliga undervisningen. hyars upprätthållande väl dock närmast afsetts vid beviljandet af universitetets stat måste så godt sig göra låter bestridas af vikarier och vikariers vikarier, så långt lappningstillgångarne medgifva. Härmed har man dock, efter vår mening, illa tillgodosett både lärjungarnes, lärarnes, vetenskapens och fosterlandets sanna bästa. Sjelfbegripligt är, att vi ej genom det ofvan anförda velat tadla staten derför att den för sina vigtigaste värf tager i anspråk de lämpligaste krafterna, hvarhelst den finner dem. Ännu mindre kan det vara vår mening att uttrycka något klander mot de förtjenta män, vi här namngifvit. Att deras framstående duglighet göra dem egnade, att på de platser, de öfvertagit, gagna fosterlandet, derom kan meningen ej vara delad. Men må de då öfvertaga dessa på ordinarie stat. lemnande sina förut innehafda befattningar att likaledes på ordinarie väg öfvertagas. Hvad vi fördöma, är detta haltande, godtyckliga interimssystem, som gör alla förhållanden tillfälliga och osäkra, som rubbar laglig ordning och kränker laglig rätt.