Aftonbladet – 8 januari 1872, sida 2

nom mig kunde tro, eller att inför verlden ;rkänna att jag varit stadd i villfarelse, om ag blott kunde erkänna detta inför mitt get samvete. Jag har aldrig trott på min ,ersonliga ofelbarhet, och det tyckes mig ls icke vara så svårt som man i allmänet påstår att tillstå att man på god tro nisstagit sig. Men tillåt mig anmärka, att m man skrifvit saker som väckt så mycket ippseende som ert sista bref, så är deticke illräckligt att efteråt i all oskuld säga, att nan stryker ut dem. För att kunna göra letta måste ni med lika lätt hand kwma flägsna de lysande och smärtsamma spår, om era bref qvarlemnat i själarne. Hvad, evördige fader, det är ju icke mer än ågra månader sedan ni plötsligen uppidde såsom en profet midt i oredani Israel ch försäkrade att ni hade befallnirgar från ud och var beredd att för dessas utförande a allt hvad ni måste lida! Ni skref er anta lika så logiska som vältaliga bevising, som man väl kan skymfa. men icke ägga, och sedan ni ned fakta hade ulagalagt, att ofelbarhetgrågan varen pesttad fråga (detta är ey eget uttryck), upparm detta rop, som ver Gud edra lögner ? ifr att med en otvungene solm måste frvåna och bedröfva 0ss, Skrvall till er gfiskop: Jag vill, monseigkall manBi Kristilkyrka umätt med sanningen? mot de anklagade kommunala i Newyork har den stora julemton anklagelsepunkter mot ika många mot Conolly. De de på speciella kriminalförstå i sammanhang med TamConolly är ännu alltjemnt an han icke kan anskaffa någon borgenläTweed deremot, som likaledes var på väf till fängelset, blef i kraft af habeas-corpis-aktens bestämmelser genast ;rd inför omaren Barnard och af denne mot bordill försatt på fri fot. shington skrifves den 18 i förra 1 Kölnische Zeitung: europeiska folkrepresentationerna sed, att man uttalar något omde åtgärder en främmande regeer i sina inre angelägenheter. i i Förenta Staterna deremot påicke något band i detta hänsed det sammanträde som re prese jkammaren i dag höll, föreslog den : lvaniske demokraten Haldeman, a skulle uttala sitt beklagande hatfulla stränghet, med hvilka regeringen, hvilkens presiThiers, har förfarit mot de fånlogos från kommunens regering i etta förslag förkastades visserlimot en minoritet af 95 röster; dess motståndare, republikanen Massachusetts, framställde straxt tt annat förslag, som antogs end 181 röster och innehöll den förketehuru senaten icke ville upphäfva omiare öfver andra regeringars handsätt dock hyste en djup sympati för vanden, som gå ut på att upprätta en Pse och republikanska institutioner, bm för slägtingar och vänner till , som mistat sitt lif i fält) eller på en för den borgerliga frihetens sak. korrespondent i Philadelphia gifPr den 18 Dec. en utförlig berät1 den af Internationale den 17 i månad i Newyork föranstaltade sorgprodfigonen för de trenne afrättade kommunrkseterne i Paris, Rossel, Ferr6 och Crefneux. Ur denna berättelse meddela vi följfde: IJocessionen utgick från Cooperinstitutet 23 med en musikkår i spetsen. En talolkmassa hade samlat sig i närheten af tutet och på de gator, hvilka tåget le passera. Efter musiken marscherade nängd negrer och ett stort antal qvinBland de sistnämnda såg man de tvenne Ska qvinliga medlemmarne af Internatio. ;Woodhull och OClaffin, klädda i brofärger och med breda, röda skärp. sistnämnda bar dessutom ett baner följande inskription: Social och poli: jemnlikhet för båda könen. Icke få iska qvinnor voro med i processionen alla klädda i en drägt, i hvilken den a färgen var mycket öfvervägande, och p ovanliga synen af en mängd qvinnor, n icke skydde för att gå till fots i smuthn i en högtidlig procession framkallade prmande bifallsrop från åskådarnes sida. erefter kom den cubanska insurrektionsnotan och efter denna en kår trumslagare h katafalken. Denna drogs af sex hästar, h på densamma stodo tre tomma kior, Ett dussin flyktingar från Paris buro årtäcket. Bland dem såg man Megy, f.d. ommendant på fästet Issy, och Latour. fånga blottade sina hufvuden, då katafalen passerade förbi, Latour var klädd i ransk divisionsgeneralsuniform och bar den ida fanan med inskriptionen: Frihet,jemnkhet, broderskap! Efter föreningen Inrnationale kom den s. k, franska legionen, edlemmar af målare-, murareoch snicareföreningarne samt några fenier, bland vilka flyktingen Jeremiah ODonevan Rossa. )en qvinliga kommunisten Frances MKin;y deltog i processionen men åkande. Der innos många bangr och fanor, af hvilka venne buro inskriptionen: Verlden är vårt, dernesland, att göra godt är vår religion, ch två andra; och de hade allt gemenumt. Proeesslonen gick den på förhand stämda vägen och åskildes sedan utan att igon slags oordning egde rum; men det tryck den gjorde är at den beskaffenhet, it det icke är sannolikt, att dylika pro ssioner hädanefter skola blifva sedda i ewyork. Legislaturen skall sannolikt i sin