Aftonbladet – 8 januari 1872, sida 2

Article Image
HIRO DA RA VA De under helgdagarne ingångna nyhe terna från utlandet äro i allmänhet icke af någon större betydelse eller intresse. De utländska tidningarne sysselsätta sig till största delen med betraktelser öfver det förflutna året och med ställandet af mer eller mindre tillförlitliga horoskop för det nyss ingångna. Då parlamenten i de flesta länder under julen och nyårsdagarne inställt sina sessioner, ha derigenom i tidningarne uppstått ett tomrum, hvilket i stället uppfylles med beskrifningar öfver nyårsmottagningarne vid de respektive hofven, oaktadt intet enda uttalande af större betydelse dervid blifvit gjordt. Hvad nyårsmottagningen i Paris angår, utgör densamma den bjertaste motsats till de glänsande courerna under Napoleons tid, då imperatorns hållning och yttranden bebådade krig eller fred för Europa. Nu försiggick allt på det enklaste sätt, och Thiers vinnlade sig synbarligen om att icke gifva sina ord eller sitt uppträdande det ringaste sken afatthan ansåg sig stå i spetsen för en nation, hvilken sträfvade att utöfva ett dominerande inflytande i Europa. Tyska sändebudet grefve Arnim var icke närvarande vid uppvaktningen, hvilket, han, i en af lyckönskningar för Thiers och hans sträfvanden uppfyld skrifvelse, förklarade härröra deraf, att han icke ännu vore officielt befullmäktigadt ombud hos franska regeringen. Äfven befälhafvaren för de tyska ockupationstrupperna i Frankrike, general Manteuffel, har genom S:t Vallier, Frankrikes kommissarie hos de tyska ockupationsmyndigheterna på det artigaste uttryckt sina välönskningar för Thiers. Äfven hos exkejsaren i Chiselhurst har en mottagning egt rum. Den skall ha varit jemförelsevis mycket glänsande och en mängd trofasta Bonapartister hade inträffat från Paris för att betyga kejsarparet sin orubbliga trohet och hyllning. Tyska kejsarens svar på de lyckönskningar, som gjordes honom af hans ministrar och generaler, hade en ytterst fredlig karakter. Kejsar Wilhelm anser freden befäst i Europa och betonar nödvändigheten att man konsoliderar de element, som skapat Tysklands närvarande storhet, genom att med omsorg odla och utveckla nationens så väl moraliska som materiella hjelpkällor. Thiers har den 31 sistlidne December aflagt ett besök hos nationalförsamlingens president Grevy. Han åtföljdes af ministrarne och sin kabinettssekreterare Barthelemy Saint Hilaire; de åkte i fem vagnar. Husarer och gendarmer bildade eskorten. De mottogos i presidentboningens stora sal, dit Grevy hade begifvit sig tillika med afdelningarnes ordförande. Presidenten vände sig till Grevy med några ord, hvilka af denne besvarades. Thiers var vid muntert lynne och betraktade de olika statyer, hvarmed salen var prydd. Då han kom till Fredrik den stores bild, stannade han ett ögonblick och sade: Han var en illasinnad person, men hade mycket snille. Knappast hade Thiers med sin svit återvändt till prefekturen, innan Grevy och kammarens embetsmän hos honom aflade ett återbesök. Grevy yttrade vid sitt inträde: Våra hjertan äro desamma som för tio nuter sedam. Efter ett kort samtal aflägsnade sig Grevy och hans följeslagare, hvarefter Thiers ännu mottog en mängd deputerade äfvensom officerarne af garnisonen samt biskopen af Versailles tillika med stadens öfriga presterskap. Franska nationalförsamlingen sammanträdde förliden onsdag för första gången på nya året. Bland andra frågor, som förekomma till handläggning, var äfven deputeraden Johnstons motion om tillsättandet af en komit6 för att undersöka och afgifva rapport om den bebådade uppsägningen af handelsfördraget med England. Motionen bekämpades af Pouyer-Quertier och förkastades af kammaren. Daily Telegraphs kor-: respondent påstår, att frihandlarne äro ursinniga öfver denna utgång och attinrikesministern Perier kommer att afgå, emedan han anser att regeringens finansiella politik leder till Frankrikes undergång, ehuru P6rier såsom skäl för sin afgång kommer att uppge församlingens obenägenhet att förlägga regeringens säte till Paris. Vid nationalförsamlingens sammanträde len 31 December, i hvilket bankens ställning diskuterades, yttrade Thiers, i det han vetonade olämpligheten af att för ögonbliccet upptaga ett nytt statslån: Utrymmanlet af vårt territorium är vårt enda hopp. Under alla de omsorger och bekymmer, som lagligen bestorma mig, är det mitt hopp ch min enda tröst, att den tidpunkt snart kall komma, då vår fädernejord åter är ri från fienden, Men trar man att detta påskyndas genom ett lån? Inser man då cke, att ett lån detta år skulle vara förlerfligt för ett lån nästa år? Ingen kan ————— ?!Q202oxm s d renmälde Geach. Black kan nov akta siol ec

8 januari 1872, sida 2

Thumbnail