Aftonbladet – 5 januari 1872, sida 2

ade en Hettolnkomst af 3,832 procent, ha 875 afkastät 11,742 procent, Tillväxten utv således föga mindre än sex procent. rvid bör dock anmärkas; att jemförelen icke är fullt egentlig, enär berättelsen ör 1869 upptog äfven Fiskeby jernväg, hvilen bj förekommer i uppgifterna för 1870. Ser man på förhållandet med livarje bana skildt, så finner mail, ätt det endast är yra banor, för hvilka förhållandet inellan ettoinkoinst och anläggningskapital ställt ig otördelaktigare under 1870 än under ärmast föregående år, hemligen Köpings— Ttterbergs-, Wessman—Barkens:; Södermnsoch Kristinehamn—Sjöändatts jerngar. De båda först nämnda banorna afsade emellertid under 1870 hvardera närvare 5 proceilt ä sin avläggningskostnad, redan Söderhamnsbanans brättvirkomst utjorde nära 14 och Kristinehamn—Sjöänans jernväg något öfver 8 procent å hvarras anläggningskostnad. Af synnerligt hitresse är attiakttaga, att f alla de jerhvägar, berättelsen omfattar, let blott var en enda, nemligen Uddevalla— Wenersborg—Herrljunga-banan, som under wet 1870 afkastade i nettobehållning minIre än fre procent på anläggningskapitalet. dei nämnda banans afkastning för 1870 upptogs dock till 3,87 proc. hvartill len stigit från 1,603 proc. det föregående iret, således en tillväxt med öfver en hel procent, Då man af månadsrapporterna för innevaraniv är funnit, att trafiken å Uddevalla—Herrljunga-bannan detta år betydligt tillvux det utom allt tvifvel att statistiken innevarande år skall komma att äfven för denna bana framvisa ett vida fördelaktigare resultat än år 1870. När man erinrar sig, att vid jernvägsanggningarnes påbörjande i vårt land den öreställningen var ganska allmän, att man finge Yara glad, om detta nya kommunikationsmedel betalade kostnaderna för drift och underhåll, under det töan anspråks öst nöjde sig med att hoppas, att man i de indirekta fördelar, som anläggningarne lofvade att medföra genom kommunikatlonernas underlättande samt rörelsens och egendomsvärdenas deraf följande till ixt, skulle få eh ersättning för sina i dessa öretag nedlagda penningar, så måste det anses synnerligen tillfredsställande att fitnn. det numera en del jernvägar lemna riklig. andra god afkomst af anläggningskapitalet. och att äfven de sämst lottade dock gifva ett ansenligt bidrag till detsammas förrän tande. Gifvet är, att då afkoitsten måste i första rummet användas till förräntande pi upptagna lån för anläggningarnes utförande. densamma ännu i flera fall icke torde lemna aktieegarne någon utdelning. Trafikens sta diga tilväxt ger dock anledning förmoda, at på de flesta ställen äfven de skola i sinom tid få afkomst af sina penningar. andre sidan är gifvet, att sådana banor, som lemn: en afkomst på hela anläggningskapitalet, son är, procentvis, större än den ränta, söm er lägges på upptagna lån, eller der lånen re dan blifvit till någon betydligare del amor terade, aktieegarne ernå en vida större af komst af sina penningar än som angifves a procentförhållandet mellan nettoinkomst oci anläggningskapital. Vi ha ansett de här af oss meddelad uppgifterna rörande de svenska jernvägar nes afkastning vara af det öfvervägande in tresse, att vi funnit oss böra i främst: rummet på dem fästa våra läsares upp märksamhet. Af det rikhaltiga material som berättelsen för öfrigt gifver vid han den, hinna vi för dagen endast beröra e! omständighet, som vi vilja påpeka med af seende på den härstädes nyligen och änm fortfarande mycket ventilerade frågan on den sannolika omfattningen af trafiken pi en tillämnad jernväg. Berättelsen visa nemligen, att bruttoinkomsten pr banmil i statsbanorna 1870 utgjorde 64,987 rdr emo 61,172 rdr 1869. Af de med det stora jern vägsnätet sammanhängande olika bandelarn är det endast de då ännu på visst sätt iso leradt liggande och nyss för trafik öppnad linierna Laxå—Kristinehamn och Kristine hamn—Carlstad, som lemnat så låg brutto inkomst pr banmil, som resp. 32,381 rdr ocI 21.648 rdr. Af öfriga bandelar, som vari längre tid trafikerade och som tillhöra full bordade banor, står linien Jönköping —Elm hult lägst med 38,082 rdr. Af de enskild banorna visar Köping—Uttersbergsbanan e! bruttoinkomst pr banmil af endast 26,73 rdr, men af alla öfriga banor finnes ingen om har mindre bruttoinkomst per banmi än omkring 34,000 rdr. RA a a an ar TA