Aftonbladet – 5 januari 1872, sida 2

för iander med ringa kuststräcka och fört, stora länder som, sedan fienden på ett hålll, trängt in i ländet, på grund af sin stora ut-4 sträckning äro i stånd att samla härar i en annan del af landet, fortsätter han sålunda: Vi vilja dernäst söka lemna ett litet bidrag till ådagaläggande af, att vi, fastän vil. ej förmå bygga de största, kraftigaste och! i följd deraf kostsammaste krigsskepp, dock, ! om vi anstränga oss i den rätta riktningen och visa resignation i synnerhet i ett visst afseende, kunna förskaffa oss effektiva och kraftiga krigsfartyg. Må det tillåtas oss, att inflicka en anmärkning om ordet Sjöförsvar. I den så kallade försvarskommissionen ut. arbetades en plan för flottan, som blef lagd till grund för kommissionens förslag, såväll i afseende på personal som materiel: Denna flottplan har, så vidt vi känna, ej Vunnit laga kraft, men den har blifvit använd vidl åtsk a tillfällen, så väl af regeringen, l som a sdagens ledamöter vid behandlingen af frågor om anslag till flottans materiel, i synnerhet nybygnader, äfvensom den ock spelat et roll vid behandlingen äf lagen I jom sjöförsvarets ordnande. Det är så lockande att för en längre tidrymd hafva en plan att bygga efter, det vill säga ett bestämdt mål, som man för sig uppställt; det ser så förståndigt och riktigt ut, och det tyckes likaledes vara ekonomiskt, såväl med hänsyn till anskaffandet af materiel, som Imed afseende på arbetets jemna bedrifvande. Emellertid har en flottplan i närvarande tidpunkt ett ganska väsentligt fel. Det är nemligen rent af omöjligt att följa den, då utvecklingen är så raskt framåtskridande, som nu, och sjelfva vapnet underkastadt så stora förändringar. Men hurudana skepp skall man då bygga? När man ej uppgjort någon plan för försvaret, och intet bestämdt mål har att sträfva efter, så får man naturligtvis alldeles olikartade fartyg, hvilkas nytta blifver mindre just på grund af olikheten i artilleri, i pansarets tjocklek och i synnerhet i snabbgående, Detta eger sin riktighet. Nyttan laf en flotta af sins emellan olikartade fartyg är naturligtvis mindre, än af likartade, väl till märkandes när de senare äro af nyaste konstruktion och i besittning af de egenskaper som i det ögonblick måste anses för de kraftigaste; men en sådan flotta är ju en omöjlighet, och man kan ej få en likartad Iflotta, utan att tillika få en föråldrad, då det tager lång tid att bygga den. När hä till lägges, att intet land, ej ens det störThuruledes för! sta och mäktigaste, är i stånd att förutse, illandena komma att ställa sig under ett krig, hvilka fiender det får Toch hvilka stridskrafter det skall bekämpa, Iså synes oss häraf framgå, att man gör försvaret kraftigast, om man låter öfverensIstämmelsen fara och för hvarje gång bygIger det ändamålsenligaste, man i det ögonj blicket kan åstadkomma. Blott på det sätTtet kan man hoppas att, med utsigt till ett Mlyckligt resultat möta fiendtliga skepp af nyaste och bästa slag. Om vi hafva rätt i det ofvan anförda, kunde det tyckas vara en lätt sak att veta, hvad man hvarje gång skall bygga — man gifver fartyget det starkaste och bästa pansar, den största möjliga hastighet och det gröfsta artilleri och, när man så bygger lika så fort som andra nationer, så kan man ju lnär som helst möta fienden med lika så starka skepp, som han är i stånd att utsända. Det är tyvärr icke så. Det blir ändå vanskligt att bestämma, hurudant fartyget bör vara; ty det är mycket svårt, att icke säga omöjligt, att i ett visst ögonblick lafgöra, hvilket pansar är det starkaste och bästa, hvilken hastighet är störst, och hvilket artilleri är kraftigast. Det finnes dessutom en mängd andra omständigheter som väsentligt inverka på fartygets stridsduglighet och på hvilka man följaktligen måste göra särskildt afseende, såsom t. ex. artilleriets placering, fartygets sjöduglighet, dess lätthet att manövrera, storleken af den yta det bjuder fienden o. s. vMen utom det lhär anförda skola nästan öfverallt under olika former lokala svårigheter möta som ofta blifva af största vigt. Hvad särskildt beträffar Danmark, äro de förnämsta svårigheterna: penningefrågan och farvattnens Tbeskaffenhet. Dessa göra det för oss omöjligt att bygga de kraftigaste fartyg, som flyta på vattnet, men den ofvan anförda satsen förblifver icke desto mindre riktig att: Man skall bygga det bästa man för tillTfället kan åstadkomma — naturligtvis med Ttillbörligt afseende på förhandenvarande förhållanden. När de här nämnda tvenne vilkoren som lför öfrigt båda äro sväfvande, blifvit bestämda, kan man då, begränsad inom ett bestämdt penningbelopp och ett gifvet största djupgående med säkerhet veta hurudant det kraftigaste, krigsfartyg skall vara? Nej, det kan man icke! Är det svårt, der denna begränsning ej eger rum, så är det ännu svårare, der den skall iakttagas. I senare fallet får man slå af på det ena eller andra, på flere eller på alla hufvudfaktorerna, och det beror då på dens tycke som eger afgörande rösten. huru fördelningen sker emellan artilleri, maskin och pansar. Det gäller sålunda att utreda, hvilken af de hufvudfaktorer, som hafva väsentligt inflytande på djupgåendet och kostnaden, vi bäst kunna slå af på. För oss gifves tre väsentliga moment, som aldrig peka åt samma håll och hvilka, när man på dem gör behörigt afseende, enligt vår mening skola underlätta valet afl. det för oss bästa fartyg. Det första är, att vi, just på grund af vår svaghet, blott kunna tänka på att försvara oss vid våral egna kuster, i våra egna farvatten. Detta blir af betydelse derigenom, att vi ej skolal: uppsöka fienden, utan han oss, och änskönt: den gamla satsen äfven i detta fall håller streck, att man för att försvara sig, äfven måste angripa, måste det tillika erinras, att det är vid våra egna kuster, der fien-l. den uppsökt oss, som vi, för att försvara landet, skola angripa honom; och i den striden blir stor hastighet den faktor som vi, inom vissa gränser, bäst kunna undvara. Ty för det första omintetgör hastigheten allena ingen fiende, för det andra måstel man, för att uppnå en fienden öfverlägsen