Aftonbladet – 3 januari 1872, sida 3

Minnen från Mac Mahons senaste fälttåg. (Föredrag hållet i Militärsällskapet af dr G. Norström.) Sedan jag från flera Kall blifvit uppmanad a inför en vidsträcktare krets än de enskilda väl ternas meddela något om den erfarenhet, jag u der det sista kriget haft tillfälle att göra med a seende på sjukvård ijfält, särskildt med hänsyn ti de frivilliga sjukvårdsföreningarnes uppträdsnd har jag ansett mig ej böra vågra att gå en såda önskan tillmötes, ehuru jag måste bekänna, att j: dervid ej kunnat undgå att finna flera betänk beter. Man må emellertid ej här vänta att finn en vetenskaplig framställning, då en sådan del skulle kräfva helt andra förberedelser, dels i gi mängfald af detaljer ej skulle kunna ega någa allmännare intreage. Jag föredrager att vid dett tillfälle meddela ex enkel framställning af fakta, den ordniog de framträdde för mig från den stun jag satte foten på Frankrikes jord till deas jag kort efter kapitulationen vid Sedan och upplös ningen af Frankrikes reguliera armå, återvänd hem i den tro att kriget dermed skulle var statadt. Jag vågar försäkra, att den berätteise, jag ni gå? att afgilfva, är ttfärgt sänniogsenlig och ful! komligt fri från alla polititka intressen och sym ee hvarjemte jag härmed vill på förhand an ålla om ett välvilligt öfverseende med föredraget brister, särskildt för det fall att mångfalden detaljer och episoder möjligen skulle förefalla allt för stor och tröttande: å . Det var en af de första dagarsö ef Juli, son jaz, i sällskap med en svensk kamrat, anlände fil Heidelberg, på resa från Wien till Paris. — Redar under vägen till den förstnämnda staden hade v försport vissa dunokla rykten om ett snart före stående krigsutbrott, men man fästade sig i all mänlet fögå dörvid och höppadeg, att den sin oenas uppbrusning, fom förattedt deri, val skalle lugoa sig och allt åter blifva som föröt. Den plötsliga krigsförklariogen viräda inom kört hifo sangviniska och oberättirade dessa förhoppningar voro. aderrätfelaen derom träffade oss belt och hållet oväntadt Sch vi mäste bals öfver kufvud lemna Heidelberg, för att hinna ill Stfägsbutg; fönan Rhbenbryggan vid Kehl hade blifvit upprifven. Men det var redan för sent. Vid den närmaste stationen intill Rhen fingo vi till vår ledsamma ofverrsskniovg höra att denna operation just ett par timmar förut blifvit fullbordad, och badeintet anvet att göra för att komma fram, än att taga den 5 Divägbt Basel öch derefter tipp gevom lölsass Jag vill ej upptäga tiden ed att utförlist omtala alla de svårigheter och äfventji, som redan nu mötte oas, nästan innan vi ävnn satt foten på fransk mark. Det torde vara nog med att nämna, det vi, till följd af några väl oförtigtiga 7ttranden, blefvo atastade sågom preussiska spioner. Våra pa vöro fock i tillbörligt skick, hvarföre man friga ors och tillät ö53 att fortsätta resan till Paris, dock först sedan vi undergått ert lävgre strärgt förhör äfvensom en grundlig visitation, hvarigenom man ville förvissa ig om att ingen anledving fönbs till misstanke. Truligen stodo vi dock förifgrande ender uppsigt, ehnru vi ej märkte och ei beller hade något ob hag deraf. Den 21 Juli voro vi i Paris. Sedan långt tillbaka bade jag haft den lifligaste Astundan att få såsom militärläksre de!taga i ett etörre krig mellan nåtioner, hos hvilka militärmedicioön etöde på hågon högre rad af utvecking; hvarest såldndå något ar större vigt och inkresse i detta afseende kusdo vara att inhemta. Denna önskan tycktös pu kärna uppfyllas. Jag vände mig defföro genast vid min änkömst till vår militärattache i Frankrike, öfvetstöjtnant Staaff, för att erhålla anställning vid armen.: Utsigterra härför voro dock föga avg emelan genast vid krigets förklarande en förordnviog stör nte som Tordag främlingara anställando vid srmån. Denna förördnisg tlef dock snart åter rallad, men icke desto mindre tycktes alia måjiiga hinder och svårigheter vilja ställa sig i vägen för mina öpekningar. Att jär slutligen lyckades, derför har jag helt och hållet att tacka hr öfverstöitnant Staaffs godhetsfulla uch oaflåtliga bemölande. Genom Eåä2 boitodling ogh rekommendaoa erhöll jag till sist anställnuig Såstih akdre läkare, under doktor Piotrowsky såsom chef, å ett krigsfartyg, som på hennes majestät kejsarionans bekostnad utrustades för att i egenskap af sjukskepp afeå till Östersjön. Då likväl, såsom betant är, döpba etpedition blef om intet, stod jag ler åter utan anställhing. Efter 23 långra tids väntah fick jag omfgider från samma outtröttlige synnste ett bud med tillsägelse, att, derest jag juskade inträda itj stösring vid ehvaf de ainbö anser, som utrustades af Föreningti lör frivillig vård af sårade och sjuke i fält, jsg egde att ininna mig på en bestämd dag i dess Inkal, som nt rjordes af det gamla, ävnu i Champs-Elysåe qvartående Industripalatset. . Mina utsigter ati få antällning vid hären voro mer än klens, och jag intog med tacksamhet detta, förslag, Den sjette unbulansen, som nästan uteslutande Hesiod äl ffänka läkare, skulle i dagarce bryta upp för att afgå ill krigsteatern, och jag snmodades nu att såsom ous-chirurgien intr uti och åtfölja dersamma, aed löfte om snar befordran, eedan den väl en ån g trädt i verksamhet. Det dröjde dock långe, nhäf vi slötliget kommö sf men denna tid blef äl använd och erbjöd rika tillfällen att säilä sig D i åtskiiliga till -militärmedicinen hörande förållanden Dagligen -bivistädes de isPEco!e de Mcdecine med särskild häcsyn till militär-hygienen Allna fördiäsoingafne ock de dermed förevade perätionsö Bingarnö, hvärlemie tsk rikhaltiga nångfalden af sjukvårdsmateriel, söm faius bafolad ti och omkring Industripalatset, äfven behöfde ch förtjenade ait studeras. Den 23 Augusti blef slutligen bestämd till upprottsdag. Dagen förut försiggick rokryteringån f sjukvårdemanakav. . Denoa egde rum på den tora aulan til nyssokriods pals is Genfia storrtade byggnad, som för några få år sedan uppördes såsom en symbol för en allm än fredfolken mellan, men na erbjöd en egendomiig avblick, lå den hade sin: gård uppfylld med kenoner och rigsförnidenheter af alla slag. Här voro nu unefår fertio men tnppställdar hvitke njåliet vänade sin dom. Utan alit afseende på fekömmenatioaer var det endast på grund af vissa yttre gonusoper, seovw gon Mbitus. stark kroppskontitution och dylikt, som man gjorde sit väl. Umng tjuga blefro utvalda och ap roberade, uti a Hå trokde fl bg bn elltkås Snart