Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 4

skämtsamma Kapten Puff på sätt och vis förordar statsrådet Carlson, hvilken på fullt allvar blifvit af Aftonb (2) och N. D Allehanda föreslagen till sdagsman för Stockholm. Villigt erkännande, att statsrådet Carlson otvifvelaktigt är bland de personer, som i tidningarne föreslagits till riksdagsman, den mest framstående, och görande full rättvisa åt statsrådet Carlsons stora förmåga i debatten, må det dock till låtas ett stort antal af valberättigade inom Stockholm att göra några anmärkningar om hans valbarhet. Statsrådet Carlson är ordinarie professor vid Upsala universitet, och om han ock skulle vara i Stockholm skattskrifven, är dock Upsala hans rätta skattskrifningsort. Blefve han nu vald här i Stockholm till riksdagsman och klagade blott en enda valberättigad öfver valet, gjordes utan tvifvel hans val om intet. Sådant prejudidat hafva vi sett, då hr Ratzman valdes till riksdagsman i Waxholm. Månne dessutom statsrådet Carlson med sin stora talang vore att påräkna vid försvaret af åtskilliga frågor, som ligga Stockholms invånare om hjertat, om dessa frågor på ett eller annat sätt stodo i strid med Upsala intresse. Vi tro, att grannlagenheten borde förbjuda att blottställa hr statsrådet för ett sådant dilemma. Skulle väl Stockholm inom sitt samhälle vara i saknad af en person, som kunde med kraft och talang verka för och med odeladt nit egna sig åt lösningen af de frågor som ligga hufvudstaden om hjertat? Vi kunna ej förställa oss detta, och det skulle verkligen vara att gifva hufvudstaden ett fattigdomsbetyg, om man valde en person, hvilkens val, öfverklagadt, blefve kasseradt, eller om man valde en person, hvars förmåga att verka, af omständigheterna förlamades. Utan tvifvel lider icke Stockholms samhälle brist på lämpliga personer till riksdagsmän, ehuru blygsamheten hindrat dem att framstå och ofta att blifva föreslagna. De som bråka mest för att blifva föreslagna, äro ofta de, som borde minst komma i fråga. Ett stort antal af Stockholms valmän hafva derför förenat sig om att till riksdagsman i första rummet välja professor E. Edlund, som i många hänseenden gjort sig känd för fosterländskt sinne, varmt intresse för Stockholms framtid i såväl materielt som intellektuelt hänseende och för stor förmåga i diskussionen. Till riksdagsman i andra rummet anse vi oss, då vi önska gå till mötes en redan uttalad opinion, böra välja en af Stockholms borgare med bildning och förmåga, nemligen boktryckaren hr W. Wallden. Iwighet ger styrka. Vi uppmana derför alla; som nitälska för Stockholms framtida utveckling, att icke splittra sina röster, hvarigenom lätt ett mindre lyckligt val skulle ske, utan vid det blifvande riksdagsmannavalet i Stockholm enhälligt votera på hr professor E. Edlund och hr boktryckaren W. Wallden såsom värdiga represen tanter för hufvudstaden. Ett stort antal valmän inom hufvudstaden.