Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 2

ndra i i vigt Times telegraikoire., idra redogörelser framgår, att unkten i Thiers tal och den del deraf svt, jorde det djupaste intrycket, var framällningen af de orsaker, som gjorde att ;komstskatten ej kunde tillämpas i ett samille sådant som det franska. Presidenten åminte om att nutidens sociala rörelse kulle utsätta samhället för ganska allvaramma faror, ifall man ginge in på de radiales önskan att införa en allmän inkomst katt. I sådant fall skulle partierna seermera kämpa om att få taxationen i sin and, liksom de nu kämpa om den ledande vakten i staten. Frankrike var från den tora revolutionens tid i besittning af ett odt beskattningssystem, som icke borde öfergifvas för att, enligt de radikale teoreikernes önskan, förklara de rike vara fredösa. Thiers tillade med särskildt efterryck: De, mina heriag som vilja göra ett rligt försök med rej bliken, måste göra let med fullkomlig uppriktighet. Vi äro cke skådespelare, som försöka en regeringsorm med den hemliga önskan att försöket nåtte misslyckas. Dessa ord framkallade ågon oro och missbelåtenhet bland högerns nedlemmar, men helsades med det mest lifiga bifall af venstern. — Den 27 Dec. ortsattes behandlingen af samma. ämne. Finansministern upprepade Thiers skäl emot nkomstskatten. Han tillade, att hela detta beskattningssätt vore i hög grad betungande och vilkorligt och påpekade lord Broughams opposition mot densamma i England och presidenten Grants yttranden om frihandeln i sitt: budskap. Finansministern yttrade om Eng-land, att det omfattade frihandeln blott der, : hvarest det ej fruktade någon konkurrens, men att det vore en stor vän af skyddstul-: lar der dess egna fabrikater blefve hotade. lBland de radikale talarne, som uppträdde till förmån för Wolowskis förslag, utmärkte sig de tvenne parisiske representanterna Langlois och Flotard, hvilka begge framhöllo, att skyddssystemet skulle förstöra Frankrikes handel. Då votering skedde öfver Wolowskis förslag understöddes det blott af de radikala medlemmarne. Telegrafen meddelade nyligen från staden Charleville, i departementet Ardennes, att ett mordförsök der gjorts mot två baierska soldater, af hvilken anledning de franska myndigheterna genast hafva anbefallt en sträng undersökning. Flere berättelser at at äl k E 01 ir ft ft fö af liknande beskaffenhet föreligga, hvilka knappast kunna annat än upphetsa tyskarnes stämning mot den franska befolkningen. Så berättas det från Chaumont, att en preussisk officer, som hörde till garnisonen i denna stad, plötsligen försvunnit, och att de preussiska myndigheterna hysa den åsigten, att han blifvit mördad. De franska tidningarne påstå emellertid, att nämnde officer inträdt i främlingslegionen och sedermera afgått till Algier med denna kår. Köln. Zeit. för den 28 Dec. meddelar en högst märklig skrifvelse från London, hvars författare hyser den åsigten, att Bislmarck med sin hotande not snarare velat I protestera mot Frankrikes rustningar än mot ett mordförsök mot en tysk soldat. ; Korrespondenten tillägger, att Bismarck I knappast skulle hafva tillgripit ett så yt terligt medel, om icke intriger af högst egendomlig beskaffenhet påginge, hvilka göra freden i Europa mycket osäker. En b stormakt af första rang — heter det vi öldare — har på senaste tiden sökt förmå flera kabinett att intervenera i Frankrike Itill förmån för det allmänna bästa och för lordningen samt för kejsar Napoleons dyna sti. Man vet emellertid äfven, att uppre -lpade försök att vinna kabinettet i Wie tlför dessa planer strandat på de tyska stats männens fasta föresats att bevara åt sig tl follkomlig handlingsfrihet, oaktadt uppma ningarne utgått från ett hof, som annar: står i det bästa vänskapsförhållande til I Preussen, Det synes tydligen att Köln 1 Zeitungs brefskrifvare med dessa ord sy! i tar på Ryssland. e — Professor Eliske Reclus, hvilken genor mathematiska, naturvetenskapliga och gec n grafiska skrifter förvärfvat sig ett ansed il namn både inom och utom Frankrike, be alfinner sig bland de kommunistiska fånga! n hvilka blifvit dömda till deportatton I Eng r-Iland hafva i följd häraf många framståend 0 I vetenskapsmän och åtskilliga parlamensmet r lemmar förenat sig om en adress till Thier: 5hrari de anhålla om nåd för Reclus; Skri kvelsen meddelas af eObserver. Äfven de franska geografiska sällskapet har vänd alsig till republikens president med bön 0! j .lom nåd för Reclus, s) I anledning deraf att utskrifningen ti e till tysk krigstjenst för Elsass skall tag tt sin början den 1 Oktober 1872 har maire Tli Mulhouse tillställt furst Bismarck e på längre skrifvelse, i hyilken han framställ st. och motiverar det yrkandet, att elsassari a lönna nåeaon tid måtte vara frikallade frå —