Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 2

NM namngivit var kalt: och han: anna skrynklig. Hans blå astigt åt alla sidor. Han:tyck ra likiltig, men vid ett närmare aktande unde man hos honom upptäcka en feberktig rörelse. Champy var insvept i en wit kappa och Billiorays filthatt var så ljupt nedtryckt, att man knappast kunde se hans ansigte. De andra fångarne följde ångsamt utan att säga ett ord och marscheade till quaien, der de gingo ombord på det artyg, som skulle föra dem till Fort Boyard. Den tysksinnade ministeren Auersperg lar, som man genom telegrafen redan erarit, varit i stånd att åvägabringa ett riksåd, hvilket kan bevilja finanslagen för de västkommande tre månaderna, hvartill erordras hälften (102) af samtliga medlem-l marnes röster. Den tysk-österrikiska pressen jublar öfver denna framgång och yttrar sig med entusiasm om kejsarens trontal, hvilket, såsom man redan känner, är helt och hållet affattadt i författningspartiets anda. Men den nu vunna framgången är dock mycket dyrköpt, ty regeringens hela tillvaro beror i detta ögonblick på polackarne, som ändtligen beslöto sig för att att deltaga i riksrådsmötet. Den dag, då dessa sluta sig till sina slaviska fränder och göra strike såsom i Mars månad sistlidne år under ministeren Hasner, skall ået vara förbi med riksrådets lagliga verksamhet och sannolikt äfven med Auerspergs kaninett. Det tyska författningspartiet befinner sig således i en mycket svår ställning. Man vet, att det vill göra polackarne i Galizien stora eftergifter, så mycket mera som i detta konungarike icke finnes någon tysk befolkning, hvilken upphäfver ångestrop, som det skett i Böhmen; men tyrkarne kunna icke dölja för sig sjelfva, stt Galiziens politiska afsöndring nödvändigt måste medföra liknande eftergifter för Böhmen, Mähren och de öfriga slaviska länlerna. Dertill kommer, att de polska medlenmarne efter all sannolikhet endast på vissa vilkor hafva inträdt i riksrådet. De vilja sannolikt förvissa sig om, hurw mycken pritisk sjelfständighet man erbjuder dem och inrätta sitt handlingssätt derefter. Ännu zxzort före riksrådssessionens början ansågs det vara mycket osärkert, om polackarre skulle deltaga i densamma; det är alliså icke underligt, om man allmänt antager, att regeringen i sista ögonblicket har gifvit dem omfattande löften. Den czechiska tidningen Politik i I Prag säger sig ur goå källa hafva erfarit, att furst Auersperg hort före jul afsände len med grefve Andrassy beslägtad person till Lemberg för att ejbjuda polackarne alla Ide af grefve Wodzicki den designerade mi, nistern för Galizien) upptällda fordringarne, Jom de den 27 Decembt ville infinna sig i , Wien. Det är möjlig att denna berättelse är öfverdrifven, mn af ett äldre medI delande i grefve Groholskis (den polske I ministerns i kabinettet Hohenwart) organ I Gazeta Norodowna vet aan dock med tem -lig säkerhet, att furst Auersperg vid den t nuvarande ministerens ildande gjort för likningen med Galizien till en af hufvud n punkterna i sitt progrn och att baror Kellersperg endast af de orsaken drog sig . tillbaka, att han icke vill gå in på någrs I politiska eftergifter åt Gaizien. Man kar eJunder sådana förhållanden hafva skäl til n ) att med spänning motse fö attningsfrågans .. utveckling i Österrike. In förändring fställningen, som inträdt seåm förliden höst S består hufvudsakligen deri, xt polackarn t. trädt i stället för czecherntNödvändig heten af en förlikning med Ye slavisk stammarne har förblifvit densamna. lel Enligt underrättelser från Kakasien h f-invånarne derstädes genom ståthilaren el NI bjudit kejsaren att uppställa en rikår af s-1å 10,000 man för den händelse att Rys: et land genom några åtgärder från)sterrike Pt I sida skulle blifva tvunget föra eM krig vi n nedre Donau. Man har tackat f..anbude ar lmed den anmärkningen, att metide väl it I skapliga förhållanden, i hvilka Rystand stå m I till de europeiska makterna och särMildt ti ör I Preussen och Tyskland, ingen anleding fir ;k I nas att befara ett krig. 2 nr) Armön. XK. M:t har den 21 Jjstt. D irI voamher ntnämnt och förordnat: I