Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 2

BE: ss stränghet. Han var öfver sextio år gammal, Lång och mager samt utstyrd i en ång yllerock och högkullig, brun hatt, var inspektoren icke särdeles olik en fågelskrämma i en kornåker; mannen var alldeles ovanligt ful och i denna stund kanske ännu fulare än vanligt, till följd af ettanfall utaf dåligt lynne, som ganska tydligt framlyste då han på följande vis yttrade sig till sin husbonde: Framför min vördnad till sir Dene, sade hon till mig, och säg honom att jag inte kan tvingas att flytta, ty jag har ett papper som bekräftar min besittningsrätt. Nå, hvarför förevisar ni inte detta papper, mrs Barber? frågade jag litet på spe. — jag inte kan få reda derpå, sir; jag har förlagt det. gick hon på och för: i rade. ani har förlagt SORT har egt, sade jag och slog igen dörren efter mig. Och en sådan försäkran har hon aldrig erhållit, den egensinniga, gamla qvinnan, tro inte det, sir Dene! tillade Drew. sDå hon ser att här finns andra bostäder att välja på, då hon vet, att det skulle lända till gagn för alla hennes grannar, så nödgas jag säga att jag finner det oresonligt af henne att vägra flytta,. yttrade sir Dene med rynkad panna och ett för ögonblicket strängt uttryck i sitt ansigte. Van änder hyla a att vara den styrande, I tyckte han 1cKe dm opposition mot sin vilja. Oresonligt, sir Dene! upprepade Drew. Det är värre än så: det är rent af nedrigt. Den nya vägen, som baroneten hadg fur lafsigt att anlägga till byn, hade gifvit an ledning till många öfverläggningar mellan Thonom och hans förvaltare, Drew. Ett pa Tolita sträckningar hade blitlvit föreslagna men den fördelaktigaste var utan tvifvel i skulle sträcka sig nästan j en rak Iume trim parkgrinderne. Vägen skulle då komma att gå endast ötver sir Denes eger mark och en gångstig som till en del gick .just der fram, tycktes allrabäst utvisa dess lämplighet, Följdes denna riktning, skull a vägen kosta en tredjedel mindre