Aftonbladet – 29 december 1871, sida 2

et gjörda hah rådan dagön derpå hob Stor-m örsten och storfarstionan sin uppvaktning. let Då samtalet kommit in på dagens händelser, v. rttrads storfursten den meningen, att Pseus-lej jen pu, då det hade slatit fred med Frankli ike, sannolikt skulle anse det vara isin ordje ing ett sluta fred med Danmark genom attlis ipptylla Pragfrodens stadgpnien.. ena an (lc närkniög lär Ka försoledt on häftig scen. jl lärmtalet Ötvergick först till spetsiga ord, isrpå följde starkare uttryck och slutligen appstod en häftig ordvexling; men härtill inskräckte sig uppträdet. Då farsten af Renss kom hem, skickade han genast ett telegram in till sin regering med redogörelse för förloppet, och han erböll ögonbliskligen örder att inRana öig i Berlin fär att afgifva möntlig rappört, OD ERT Den preussiska National-Zeitung innehåller den 21 dennes en artikel med Elågolhål öfver den gllmölna osäkerheten och ossdligheten i Berlin, Tidaingea yttrar bland arnat: Dena del af befolkningen, som lefrer af osedlighet, kan räknas till tusental. D3 som uadarstödja densamma äro lita talrika. Hoa alla dessa är sinnet för rätt, och borgetlig erdving ntdödt. P3 ärö farliga för den allmånna säkerheten. Vid gifvet tillfälle skola de alltid ställa sig på laglöshetens och upprorets sida. En snaan samhällsklass; som liksledes kommer i betraktabdt, är dea utomordenilipt tälrixa srbetareoch daglönarklassen, De kunva vara hederligt folk, men da äro mera utsaite för att törföras af sociaiistiska agit:torer än de bättre uppfostrade klasserna, Man spårer ibland dom mycken oro, missbelåtenhet och vild Iystnad. Fe for: dra hög degeperinthg OCh äro strax tärdige alt nedlägga arbaiet. Agitatorerne säga dem, att alla äldre egendomsförhällanden äro oröttmätiga och eg32 dem tparor. Oma det fortter på samma sätt som under de sista åren, skall antalet af de belåtne och lojale: medhorgarve blifva allt mindre. Pet sköllej tara 2tt bevis på ofublätlig blindhet att låta j en farlig befolkning tilltega uten någon inskrävkning cch icke uppträda med kraft mot den växande jäsningen och förderfvet. Hanpdlar men icke i rättan tid, så kunne viiBers lin komma till stt tpplefva dylika ting som 1 en Ankan Stor linfrädstad, hvilkens peiiia det är ö.3 flödigt att anföras mt mn fe vo S Då i Strasbourg har den 26 November en demonstration mot tyskarne egt rum i St Nicolaikyrkan; teologie proessorn Lichtenberg höll nemligen -en predikan öfver texten: Vid Babylons foder vi gråtande sutos. Ena körtesponaent till Frark. Zsit.o anmärker, att alla de närvarande voro djupt rörda; zomliga greto, endra spyftade höst. Predikan trycites darefter under titeln: LAlsaca en deuil och upplefde inom fjorton dagar fyra upplagor, hvilket sägss vära så mytket märks ligåre, söt inteh i ötrassböurg 10 ut har köpt predikningar, änru mindre läst dem. Moniteur univereel uppgifver, att grefve Arnim meddelat franska nt ikesmicistern Remusat Bismercks depcsch i den tyska originaltexten. Sedan September år 1870 har Bismarck börjat åteslitärdö begsgoå tyska språket i sin diplomatiska korrespondenr. Hr Remusat ämnar med det första besvara depeschen. I Nimes, dit Rossels lik blifvit fördt, hafva talrika demönstrationer egt rum på kyrkogårdar, så att prefekten måst låta afspärra ensamma: General Closeret, dea ramnkunnige kommunchefen har ankommit till Newyork under det antagaa namnet Vinceat. Han har undkommit från Frankrike genem Spenien och Portugal, derifrån begiivit sig till Ebgland, och från fiverpöol ofeått få eb ångbåt till Newyork. Han stennade endast en kort tid i sistoämnda stad och afreste nyligen derifrån med årgaren Havana tili Mexiko, der han skall taga befälet öfver Juarez trupper mot Purfiio Dieg. Detta befäl erbjöds for nom i Etropa genom Miranda, den spanske korresgordent, som Bismarck lät arrestera i Versailles vader sista kriget. Domprosten Döllipger, 20m i Tysklard först gaf sigaalen till striden mot den infollibiliatiska ultramontsnignen, och som oaktadt den banlyeniog erkebisköpen af Miischen äslungat mot bönom blifvit vald till rektor vid universitetet i Munchen — cit val, som blifvi sönktiöoeradt af konungen — har vid sin ingtallation hållit det sedvaiiliga talet. Detta tal hade en till hälftea politisk, till hälften religiös karskter. Eiter att ha omnämnt de stora händelser; som omskapat Tyskland, bevisar Döllinger, att Rom i sin ordning har förklarat krig mot Tyskland och att Vatikanens dekreter äro en verklig otimaning; rik tad möt Fetenekapen och förnuftet: Om den tyska enbetsfrågan blifvit afgjord med svärdet, skall deremot den religiösa frågan blifva löst på ett mera frediigt rätt genom motståndet mot deesa ultramortana läror. Den katolska teölögieh, som hittills Varit en stridande och polemisk teologi, skall ru få till sin uppgift att försona sinneaa. Dess mission skall blifva att med sitt ljus hjelpa Tyskland, som först söjodrat kyrkan genom reformationen, att återföra bekännelserna till enhet, en enhet, till hvilken de upplystaste andar bland alla civiliserade folk sträfva. Krigshofrätten. K. M:t har den 28 näst. Nov. förordnat kommendören vid flottans nya feservstat P. E. Ahlgren, öfverstelöjtnanten i artillerist, majorea vid Svea artilerr genente M. L. Roos och ötverste-löjtnanten i armen, majoren vid fortifikationen E. T. Moren et uoder ön tid af tre år, TS Inad från början al nästkommande år 1872, l vara ledamöter i krigshofrätten. rf SOSSAR PÅ IF SEEPEEESSE SS EENLETU Can