Aftonbladet – 28 december 1871, sida 3

på det förb— hålet, som har dragit ned honom till sig! Jag vill ha bränvin och glömma alltihbop!? Som en vansinnig rusade han bort till krogen, men innan han hunnit till dörren, höll en kraftig hand honom fast. Christie Johnstone hade bokstafligen sprungit på honom. Hon afskydde dryckenskapslasten, hon hade förut, mången gång förmått personer till ordentlighet; nu syntes det henne så rysvärdt att i denna stund af djup sorg öfverlåta sig till en sådan synd, att hon glömde mannens vilda och våldsamma karakte; hon hade blott känsla för lasten och dess offer och höll honom fast vid halsduken med en styrka, från hvilken ban icke förmådde slita sig lös. Nej, ni skall inte gå dsrin, en stund som denna.s Bort mei handen, galna flicka., röt han, annars torde det bli ännu ett dödsfall här. Vid detta oväsen kom Johanna Carnie springande och ropade med största ångest: Christie, för himlens skull, lägg inte din hand på ett lejons mahn.o Jo, jag lägger hand på hans makn, förrän jag låter honom göra sig sjelf till ett kreatur. Sandy, om ni gör henne någon skada, skall jag finna tjagu unge män, hvilka skola lägga er död för hennes fötter.n ,Tig, Johanna, sade Christie sträng; shan låter ej säga sig med hot.. : Blek af raseri gnisslade Sandy Liston med tänderna, lyfte sin knutna hand och sade: Vill du släppa mig, e!ler måste jag slå till? Nej! svarade Christie, jzg släpper er ej. Se på mig — dotter af Flacker, er gamle kamrat som vid Holy Isle räddade ert lif — tänk på hans ansigte — se på mitt — och slå till ! Da stirrade på hvarandra, han ureinnigt och osäkert, hon stadigt och stolt. (Forts.)