Aftonbladet – 27 december 1871, sida 2

varet; smen man intog mina artiklar. Jeg äste öfver hufvud taget inga tidningar: jag ade icke tid dertill. Jag öfvervar kommuens möten och delteg i dess beslut; Man var gjort Crätt att böra den så svåra bölg Ben fat ötah skol: Dp TN uldrig varit frågan om moräbranacanis Sentesar eller om mord på de såsom gisslan taga pereonerna. Mordbrandsonläggarne och nördarne finnas blott, uti polisens leder. Jag tillhör revolutionen och talar här i nartyreraas namn. Gör med mig, hvad I oehagen. Presidenten: Sade ni icke under let förberedande förhöret, att ni deltagit i striden? — Jeg var med vid Issy. Jag rat dör i qvinlig drägt och med rödt skärp mkriog litvet, Den def, då genöraleriia Lecomte och Thomas mördades, vär 125 Hefs mot klädd som nationalgardist för att icke räcka uppseende — Presdenten: Var ni eväppad ?. — Jag bar en karabin.. Då len anklagade åter satte sig ned, förnams en stark rörelse bland publiken. Sedan vitnena förhörts och advokaten Havscman förklarat, stt han, på den anklegades uttryckliga -begäran, icke ville söka försvara benne, fråsade presidenten öm Kön sjelf kade nägot att säga till sitt försvar. Louise Michels? på rade: oHvad jag begär at er, som kalla er krigsrätt och uppträda som mina domare och icke dölja er som benådningsutskottet, hvad jag begär af er, som äro militärer och döma i allas åsyn, är att föras till lägret i Satory, der våra bröders grafvar redan ne Jag måste skiljas från samhället; man säger er, att I börea göra det, och republikens kommissarie har rätt. Då det ser ut, som em hvarje hjerta, som klappar för frilieted, endast har rätt till en swnula bly, så begär jag min andel deraf. Låten I mig letva, ekall jag aldrig upphöra att repa på hämnd och jag skall angifva mördarne i benådningsutskottet till mina bröders hämud., — Presidenten: Jsg kan icke låta er fortsätta att tala, om ni fortfar i denna ton Louise Michel: Jag har talat till sluts om I icke cen fege, så mörden mig! Etter deesa terd; som framkallade en djup rörelss bland ålös rarne, drog rätten sig tillbaka för att rådpan Etter några ögonbicks förlopp kommo ter medlemmarne in; Louise Michel hade enhälligt blifvit dömd till lifstids deportation å någon befäst ort. Den anklagade infördes nn för att höra domens upplässnde. Då hon underrättades, att hon hade tjugufyra timmar för att begära en revision af domen, förklarade hon: Nej, här är icke frågan om appell; men jag skulle ha föredragit döden! Charles Dilke, den bekante republikansko baroneten och underhusmedlemimen, har:nyligen företagit en resa till Paris. Härom vore egentligen ingenting att säga, såvida den franska regeriogen icke på grund deraf lagt i dagen en skuggrädsla, som föga anstår:en republikansk styrelse, Polisen har nemligen tått order att hålla en skarp utkik på den republikanske engelsmanzen under hans vistelsa i Frankrike, rå det han icke må bli i tillfälle att spinna några komplotter tillsammars med kommunister, med hvilka man fraktar att Dilke står i en mycket intim törbindelse. Vi omnämnde för några dagar sedan de reklamationer, hvilka föranledts deraf att italionska skildtvakter riktat :skarpladdade gevär mot persover inom påfvens omgifning. I anledning deraf har nu utrikesministern Visconti Venosta ställt etCtirknlär till Italiens diplomstiska representanter i utlandet. I detta cirkulär framställes 1) det motiv, hvilket förmått italienska regeringen att uppställs vakter i närheten af Vatikanen. De skullt nemligen skydda påfvens frihet. Vidare säges 2) att dessa vaktposter af missförstånd riktade sina gevär mot tvenne mot Vatikanens fönster sig stödjande schweiziska garåister och sodermera mot f. d. påfliga krigs mioistern Merode, men utan att skjuta. I rågavarande italisnska skildtvakter jemte deras borälhafvare ha blifvit strängt bestraffade: 3) ministern lofvar att vidtaga åtgärder föl förebygga dylika missförstånd för framtiden. Dessatom berättas från Rom, att den itelien:ka krigsministern låtit eflägsna samtliga i Vatikanens närhet i det s.k. latinska qvarteret förlagda kunogliga trapper och iosktänkt Big till att bålla kastellet San Angelo besatt