ipenstjerna, biskop Klingit liksom han Hel genstjerna, hofpredikanten Krut v. Kruser tjernä, kyrkoherden Lanneri: Lannerstjerna, kyrko verden Hemrölogs: Lejonstjerna, teologie doktor )abelii: Odelstjerna, pröaten Schilleri: Palmstjerns, att kyrkoherden Jacobus Erici Flanders 800 on: Wasastjerna. Skarstedt uppgifter, att en orestson blifvit adlad till Skraggenstjerna, men han nåtte ej ha blifvit introdaserad, emedan detta amn ej finnes i adelsmatrikelri. Såsom man finner tata alia dessa namn med stjerna; med stjerna i början nämnas deremot: erkebiskop Nicolads Olai sothniensis: Stjeroman, kyrkoherden Thomaz Bocks: Stjerohoff, kyrkoherden Olai Petri Dalecarli: Stjernböök, kyrkoherden Nils Sigeni Stjern: narck, kyrkoherden Johannes Erici Mozel Stjern(tam, kyrkoherden Bothvid Krancks: Stjernstolpe kyrkoherden Magnus Berelii: Stjerneroos, kyrkoherden Mathias Petri: Stjernfeldt, biskop Harald: svärson: Sijoroflyckt, kyrkoherden Georg Andrex sonson: Stjernklo, domprosten Thesaleffs sonson Stjernstedt. — Den ena bödeln hänger den andra. Ut 1615 ärs räkenskaper för Stockbolms stad före kommer bland andra afförda utgifter följande: År gifvit Johan Profosa för det ban var til Upsala efter den nya Mästermannen, p:gr 6 m:kr. År gifvit den nya Mästermannen för det har hängde upp den gambla, p:gr 6 m:kr. År gifvit åkare, som körde den gambla Mäster mannen på en slipa ut till galgen, p:gr 2 m:kr, Är gifvit dragare, som hulpo honom uppi galger gr 12 m:kr. — En intressant artesisk brunnsborrning har, enligt Aalbgpost. utförts i Aalborg af en me kanikus Mortensen från Hjörring, som har erhål lit patent på användandet af ett alldeles nytt sy stem för att hastigt nedtränga i jorden till nästar hvad djup som helst. Man har efter 3 veckors ar bete kommit till ett djup af 533 fot, såvidt mar vet, det näst största djup hvartill man ännu hun nit i Danmark. Man genomborrade dervid 112 fo omvexlande sand, lera mudder och grus; de öf riga 421 foten omvexlade af hårdare och mjukar krita. Vatten finnes i tillräcklig mängd, men fö närvarande af saltaktig smak; man hoppas doc! att man genom utpumpning skall kunna befrit kritlagret frän ssaltpartiklarne, så att man framde les skall kunna få bättre vatten. — Medel mot vårtor. Karbolsyra, som i kon centrerad eller ospädd form är ett starkt frätande medel, skall vara förträfflig mot vårtor. Den an vändes på följande sätt: Man bestryker trakter rundtomkring vårtan med substantiös kollodium på det den friska huden må blifva skyddad, hvar på man medelst en trästicka (t. ex. den rena än dan af en vanlig tändsticka), inrifver litet kristal liserad karbolsyra i vårtan. Större vårtor bepen slag med karholsyra, som biifvit utblandad med sir lika mängd Eau de Cologne eller sprit. Behand lingen upprepss hvar annan eller tredje dag til dess vårtmassan försvunnit, hvilket svart inträffar Alia vårtor måste tsgas i behandling på en gång (Farm. Tidskr.)