w— sr re — Hade något kommit henne till del, så val det olyckor; bennes öden hade varit törnen, bennes skörd tistlar. Ej underligt om hon icke kunde fatta möjligheten af att en ljusning i hennes öden hade kommit, Hon fortfor att knyta på sitt nät. Flacker, som hade funnit lordens tal ofantligt matt och dunkelt, klef nu fram och hviskade i hennes öra sin version af saken, hvilken i kortbet lydde sålunda: Herrn var en halftokig lord från England, som med fickorna proppfulla med banksedlsr hade kommit för att göra slut på fattigdomen iSkotland och ville börja med hense. Så sjang bara ut, ni mor, och inte skall ni få brist på pengar, det går jag i god förs, slutade tjena e någon liten summa, så skulle jag vara tacksom om pi i utbyte vill meddela mig berättelsen om några af.de små motgångar, som möjligen drabbat er under loppet af ert lif.n Han fick ej något svar, bockade sig och hade redan lagt handem på dörrklinkan för gå, då Jess Rutherford utbrast i häftig gråt. Lorden vände sig öfverraskad om. Mina motgånga, unge herre., atbrast Jess och hela hennes kopp skälfde. Solen skulle kunna gå ned oci gå upp igen och ned igen, innan jag hunmrt förtälja er alla de sorgor som jag genongått. O, ni skal ej oroa eder öfver en gamnal qvinnas tårar; tårar äro en himmelens älsignelse, unge man, skall jag säga eder. Mängon gång har jag badit om dem, me de ville inte komma. Sitt ned! sitt nedigen! Ni må 4 gå från min dörr ionan ig fått tacka 4 men gif mig tid, gif mig til