Aftonbladet – 22 december 1871, sida 2

Article Image
9574, då hr Delattre offentliggjorde sin rapport. Ett år derefter förminskades antalet genom en stöld ur husgerådskammaren. En vacker natt blef husgerådskammaren nästan alldeles utplundrad och ännu i dag känner man ej den egentlige tjufven. Länge anklagades Sergent, en af de kommissarier som hade i uppdrag att bevaka husgerådskammaren, för delaktighet med plundrarne. Sergent, som, efter att ha gift sig med en hr Marceaus syster, antog Tamnet Sergent-Marceau, kallades af sina förtalare — ty man förtalade honom — Sergent-Agate, bara för en agats skull som han hade och som, så sades allmänt, förskref sig från husgerådskammaren och kronjuvelerna. Säkert är, att de två tjufvarne i husgerådskammaren blefvo ensamma arresterade, den ena hette Chambon och den andra Douligny. Dessa undgingo dödsstraffet, hvartill de blifvit dömda, genom att uppgifva stället der de gömt några af de stulna ädla stenarne. Emellertid återfann man ej skattens förnämsta under, den famösa diamanten le Regent, som ensam var värd tolf millisner och som ej hade någon med HR jemförlig utom le ng Hvar hade man gömt Regenten? Hade man slipat om den och sålt den? En vacker dag kom till Eötel de Ville i Paris ett anonymt bref, i hvilket stod skrifvet: Gå till det och det stället, till foten af det och det trädet i Allej des Veuves uti ChampsElys6es och gräf der.. Man begaf sig dit och i ett djupt hål fann man Regenten, som låg der jemte abb Sugers kalk. Men oaktadt alla spaningar fick man ej veta och skall man avve få veta hvem dei var som skref detta bref, rigenom Regenten ficks tillbaka. Och nu, hvar skall den hamna denna franska diamant, som glänst på så mången panna, värdig eller ovärdig?... Den äldsta slipade diamant man känner, den som Carl den Djerfve bar i en kedja kring halsen och som man återfann efter bataljen vid Murten icke långt från hans lik, pryder nu den påfliga tiaren. En annanaf hertigens af Burgund diamanter tillhör österrikiska kronan. Regenten, den mest ryktbara af alla, kommer kanske snart att infattas i den tyska kejsarkronan. Må dessa diamanter taga vägen hvart som helst, kasta sina strålar för alla suveräner och bli royautternas leksaker, blott penningarne för dem användas till understöd åt fattiga som lida eller till att betala de skulder, gom furstarnes galenskaper åsamka folken! I Manchester skall hållas ett möte angående införandet af internationella skiljedomstolar, för hvilka i synnerhet underhusledamoten Henry Richard arbetar. Nationalrådet i Schweiz har isin gruudlag upptagit det stadgandet, att jesuiternas upptagande i landet, deras kyrkliga och lärareverksamhet samt upprättandet af nya och återställandet af gamla kloster förbjudas. Den glädje, som på senare tiden varit rådande bland ministåren Averspergs vänner i Wien öfver den oförmodadt lyckliga utgången af landtdagsvalen i Mähren, Öfre Österrike och Bakovina — der författningspartiet vonnit seger, oaktadt det vid valen i Augusti under grefve Hohemwarts ministör dukade under — har nu till en del blifvit förmörkad genom underrättelserna från Böhmen. I detta land, hvilket allt sedan April detta år spelat en så framstående roll i den österrikiska författningsstriden, bar det czechiska partiet segrat med 226 röster mot 203. Utslaget fälldes af de stora godsegarnes kuria, som valde i czechiek eller, som tyskarvekallajdet, Pfeodal? riktring. Det ministeriella partiet förlorar derigenom femton plstser iriksrådet. I Böhmen komma nemligen att väljas idel federalister, som icke vilja deltaga i riksrådet. Det tyska författningspartiet hyser dock äfven efter detta nederiag förboppning om att kunna förfoga öfver mejoriteten i det blifvande riksrädet, som skall sammanträda den 27 December, men om det skulle hända, att polackarse och tyrolarne bålla sig borta från församlingen, bir riksrådet inkompetent att fatta något lagiltigt beslut. Det framgår häraf, att ministören Auerspergs ställning är mycket kritisk. Uti Mexiko är nu inbördeskriget i full gång. Porfirio Diaz har öppet förklarat sig mot Juarez och understödjes af legislsturen för staten Oaxaca, hvilken samtidigt beslöt att utträda ur förbundsstater Mexiko och att förklara sig för suverän. Tidringen Siglo af den 18 November förmäler, att Juarez under natten till den 7 hade en rådplägving med amerikanska sändebudet, som uppmanade horom att göra ett ministörombyte. Denna underrättelse väckte den största sensation, emedan befolkningen hyser mycken farhåga för en amerikansk intervention.

22 december 1871, sida 2

Thumbnail