Aftonbladet – 19 december 1871, sida 2

TJUGUTREDJE KAPITLET. Jag öfvergår nu till de slutliga resultaterna, Dessa voro, att herr Thorbjörn bestämde sig för att åtminstone icke ännu på någon tid lyckliggöra någon qvinna med sin band och sitt hjerta, utan egna sina krafter åt att upprätthålla Orion-bältets strålande glans samt att herr Gröne och två till, som han fått spaniog på, skulle biträda bozom i detta. Hvad mig beträffade, eå förklarade ban Big villig att låta mig behålla min tjerst på samma vilkor som förut och med förhoppningar om att i fall jag skickade mig väl då och då tå tjenstgöra som renskrifvare. Men i denna punkt kom herr Hvide och ade sig emellan med det tillkännagifvande, stt, ehuru hedrande det än kunde vara för nig att få qvarstå i Orions tjenst, han dock insett en annan pists lämpligare, både för nin framtid och hela min existens och till öljd deraf skaffat mig en dylik. Denna plats var ingentiog mindre än en handsekreerare, eller kanske rättare renskrifvarebeattniog hos den sBiore fornforskaren och ridlaren Gräfer. Herr Thorbjörn tog denna sak med sublim öld. Han ansåg icke värdt att vädja till nin ambition i afseende på ett qvarstannanlo; ty han var öfvartygad om, att jag sickeegde : ågon dylik, utan bad mig draga så långt ag bebagade; men taga med mig hans spåom, att jag utan tvifvel inom kort skulle j. id nägon gräfniog efter gamla eländiga stear blifva dödad af något jordras, hvilket! Idrig skulle händt mig i Orion. Och så drog jag mina färde, och som jag och med tillträdandet af min nya plats emnade det simpla trappsteg jag förnt inehaft i samhället för att stiga upp på det