Aftonbladet – 12 december 1871, sida 2

senom att spela under täcke med detsamma. rör att komma ifrån denna kompromette-v ande solidaritet är det icke nog att att nult xomma med vackra ord och varningar. Den p lyckliga tid, som nu börjat för Österrike,!n ir deras verk. ti t vw Samma lugna ton, som utmärkte Gambetbas tal i S:t Quentin, råder äfven i det svar han i Republique Frangaise gifvit på erkebi3xopens af Orleans anfall. Såsom man torde erinra sig bekämpade hr Duapanloup i sitt bref på det ifrigaste det af Gambetta yrkade införandet af lekmannaundervisninga I det han uppräknade allt det goda, som den kyrkliga undervisningen sedan århundraden aträttat i Frankrike. Presterskapet har,, svarar härpå Gambetta, under en tid af tusen år förslafvat denna nation. Det har innehaft en tredjedel af dess jord, som var mättad med dess institutioner. Det försummade -ingenting för att bibehålla herraväldet: Man dödade, proskriberade, inspärrade, använde tortyr. Man trampade menskligheten och lagarne under fötterna. I voren ännu herrar öfver uppfostran, då revolutionen kom. Orsak till det onda eller vanmäktige att hindra det — se der hvad I varit! Efter allt detta anstår det eder mycket väl att skryta med att I ären de enda, gom hafva i sin hand medlet att pånyttföda Frankrike! Om man vill hafva ett nytt exempel, behöfver man endast erinra om, att presterskapet under de sista tjugu åren under skydd af de lagar, det sjelft gjort, på ett oansvarigt sätt styrt Frankrike. För att bibehålla makten vägrade det mannen af den 2 December hvarken sina välsignelser eller sina tjenster. mA mm Rn HÖ AO fö Oh DM 4 H De nederländska generalstaterna äro i detta ögonblick sysselsatta med att diskutera och votera budgeten för de olika statsdepartementen. Andra kammaren antog i sessionerna den 2 och 4 December budgeten för in-: rikesoch marindepartementen. Debatterna af inrikesbudgeten, som omfattade vigtiga och ganska mycket omtvistade frågor, ha varit särdeles lifliga. Frågan om de konfessionslösa skolorna framkallade isynnerhet en liflig diskussion ; den beredde åt en försvarare al den konfessionella undervisningen, hr Wassenaer, tillfälle att tala om borttagandet af den artikel i grundlagen, som tillstädjer lek mannaskolor. Men Wassenaer kommer ej att ingifva sin formella motion förr än efter den oundgängliga reformen af vallagen och afskaffandet af census; ty:i-hans tanke:är den nuvarande kammaren ej landets verkliga representation. Ministern -svarads, att han icke hade något emot att hr Wassenaer kom fram med sina förslag, men han ansåg det vara olämpligt för närvarande att röra vid nuvarande lagstiftning för den offentliga undervisningen. — Krigsministern å sin sida framställde yrkande om beviljandet af en extraordinär kredit på 38 millioner floriner för att åstadkomma förändringar i landets försvar och åt armen anskaffa ny beväpning. Om dessa 38 millioner läggas till budgetens ordinarie utgifter, blir det: en uppoffring af 130 millioner francs, som den nederländska regeringen, utgifterna till marinen ej inräknade, äskar för sina militära etablissementors behof. Men dette är ej allt: krigsministern föreslår ökandet af armåns styrka med 10,000 man, hvarigenom denna skulle på normal fredsfot komma att utgöra 65,000 man. Vidare föreslår ministern, att legningen skall borttagas -samt: att systemet med sett-årsfrivillige införes, i likhet med det tyska. Internationales britiska förbundsråd har hållit ett möte för att diskutera de statuter, under hvilka den britiska sektionen skall konstitaera sig. Den utländska politiken hade neinligen hittills till den grad tagit generalrådets uppmärksamhet i anspråk, att det atsågs nödigt att bilda ett sbritiskt förbundsråd för att dela arbetet och i främsta rummet för att i hela Eagland grundlägga afdelningar och underafdelningar, hvilka subordinera under. generalrådet. Mr Richardefrån Paris förde presidiet och utom honom voro äfven flere andra representanter för utlandet tillstädes; Disputerandet afde bestämmelser, I hvilka rörde bildandet af qvinliga och eventuelt äfven blandade filialföreningar, gal anledning till häftiga yttranden, och i synnerhet framkallade en af generalrådet föreslagen paragraf, att iogen filialafdelning får taga något steg utan att först fråga generalrädet och ; erhålladess samtycke, mycken opposition. Slut.kligen antogs likväl paragrafen med stor pluTralitet. Intressantare än den egentliga (dagordningen var ett intermezzo, En viss hr I Spencer uppträdde å landsoch arbetsligans vägnar för att begära Internationales understöd för det stora-meeting, som skulle hållas tför att försvara. sir Charles Dilke och hans -låsigter. Då reser sig sekreteraren, medborgaren Hales, och meddelar de närvarande att Internationale vill arbeta på afskaffandet af i alla titlar och rangåtskilnader samt beder derI före den ärade talaren att kalla den store republikanen, helt enkelt medborgaren Dilke. ;l Angående sjelfva förslaget att understödja I Dilke och hans anhängare uppstod en liflig -I diskussion, under hvilken sekreteraren utta;lade såsom Internationales åsigt att republiken icke är värd att man arbetar för henne. Det var en republikansk regering, som lät skjuta Rossel och andra patrioter. Enrepublikansk regering vore utan tvifvelbilligare, .I men-hon måste innebära någonting mera än .! blott och bart en republik. Strax derpå motsade likväl talaren sig sjelf, då han sade, att han redan för ett half år sedan profeterat, hvad som nu inträffat, nemligen att medborgaren Dilke skulle komma uppträda såsom republikan, och nu var man temligen allmänt ense om att medborgaren Dilke skulle blifva republikens förstepresident. Han var en ung man, utan tvifvel ärlig i sina afsigter, och han (ta laren) önskade uppriktigt att Internationale måtte efter bästa förmåga understödja medborgaren Dilke. Efter flere andra tal, i hvilka skarpa sidohugg åt Gladstone och hans regering icke saknades, beslöt man ändtligen att taga del uti det i fråga varande mötet i S:t James Hall,