Aftonbladet – 12 december 1871, sida 2

STOCKHOLM den 12 Dec. Angående , den nuvarande. betänkliga situationen i Österrike, som framkallats genom det tyska partiets oböjliga herrsklystnad, läseg i en korrespondens från Wien af den 1 dennes till franska tidningen. Soir följande: Såsom sakerna nu stå är författningen snarare ett hinder än en häfstång för det tyska partiet, som långt. hellre skulle draga fördel af sin. seger genom-en kedja af -statskupper och absolutistiska godtyckligheter. Hvarje författning måste för att kupna bestå stödjas af en majoritet. Det tyska partiet utgör emellertid en helt liten minoritet. Det herrskar icke en gång i de tyska län-. derna, der dess feodala. och katolska motståndare på flera ställen ha en obestridlig öfvervigt. I landtdistrikten är dess inflytande nästan lika med noll, Till och med i Wien uppgår antalet af dess motståndare till några hundratusen, Demokraterna och socialisterna behöfva endast förena tig med ultramontanerna för att tillintetgöra dat. Hela dess styrka består af studenterna, professorerna och journalisterna, Såsom bekant är var det Audrassys plan. att träffa en öf-. verenskommelse med polackarne i Galizien för att utså split inom det slaviska partiet och framkalla en -aristokratisk majoritet, bestående af tre herrskande folkstammar, nemligen tyskarne, magyarerne och polackarne. Polackarne hade, såvidt man kan se, låtit förmå sig att gå in härpå. En gengångare af det polska riket skulle under Bismarcks auspicier resa sig ur grafven längs Karpatherna. Det tyska partiets fanatism har emellertid gjort denna plan om intet. Tyskarne förkasta systematiskt hvarje förlikning med federalisterna. I deras ögon äro slaverne — om hvilken stam bland dem det än må vara fråga — endast upproriske undersäter, och Neue freie Presse uppfordrar med en diktators arrogans polackarne i Galizien att uppgifva sina illusioner och välja deputerade till nästa riksråd. Att fordra allt och icke göra några medgifvanden tyckes vara det tyska partiets valspråk. Man ser, hura väl et förstått att draga nytta af inspirationerna från Berlin. Det är icke genom komromisser, utan genom hotelser och våldsamma åtgärder som detta parti vill vinna fotfäste. Det rasar öfver, att man tål de czechiska tidningarnes anfall mot författningen. Det denoncerar Politik, Narodny Listy och andra blad såsom upproriska organer. Det ogillar utnämnandet af grefve Koller till stäthållare i Böhmen, emedan han misstänkes för moderation. Det vill att mar skäll företaga en utrensning, att man skäll afsätta de mötspänstige i massa. Om valen till riksrådet icke utfalla efter det tycka partiets önskan, skulle man vilja att alla, som icke böja sig, kastades i fängelse eller hängdes. Detta parti vill, som sagdt, herrska i staten, och det frågar föga efter genom hvilka medel det sker.— genom tyranni eller genom liberala idber. Det sväfvar ingalunda i de högre regionerna. Magyarerna äro mindre passionerade. De beklaga uppriktigt, att man icke kommit till en förlikning med polackarne i Galizien. I politiken,, yttrade Pesti Naplo nyligen, bör man icke-vara doktrinär, utan framför allt se på de praktiska-tesultaten. Regeringen kan endast uträtte något, om. den tager ett initiativ och icke är rädd för sin egen skugga. Nu ha vi kommit i en situation, ur hvilken man icke kan komma ut; ty polackarne ha intet förtroende för tyskarne och tyskarna intet för pölackarne. Allt detta är olyckligtvis mycket riktigt; men om ungrarne önskade en försoning, hvarför bidrogo de då genom sin inblandning att störta ministören Hohenwart och dess försonliga program? De förebrå nu det tyska partiet dess blinda fanatism, men det var de som uppmuntrade det