Aftonbladet – 8 december 1871, sida 3

Rältegängsoch Polissaker. Hvitbetssocker-aktiebolaget met Svensk Handelsoch Industri-tidning. Innan jurymannavalet i detta mål i går försiggick, tillfrågades svaranden, redaktör Nacbman, om han vore beredd att afgifva svaromål. Hr Nacbman genmälte, att han hade gjort försök att afgifva ett förnuftsenligt svar, men ville, innan han deruti ingick, att kärandeombudet skulle förklara huruvida bolagsstyrelsen, såsom styrelse, åtalade artiklarne eller om de fyra ledamöter af styrelsen, hvilka undertecknat stämniogen, hvar för sig anstälde åtalet. Om det förra vore fallet, yrkade svaranden att alla fem ledamöterna i styrelsen skulle underteckna käromålet, i sammanhang hvarmed svaranden sade sig kunna upplysa, att orsaken hvarför styrelsledamoten ingeniör Tellander ej underskrifvit stämningen varit den att denne ej ansett de ifråga varande artiklarne förgripliga, och ingalunda, såsom kärrandeombudet vid förra rättegångstillfället uppgifvit, beroende på hr Tellanders bortovaro från hufvudstaden. Skulle åter, fortsatte svaranden, de fyra styrelseledamöterna anse sig hvar för sig af artiklarnes innehåll angripna, så tyckes mig klart, att då en ledamot alldeles icke funnit sig berörd, de öfriga fyra skola anse sig i mer eller mindre rad :förolämpade. Om så skulle vara händelsen, förklarade sig hr Nachman icke kunna ingå i något svaromål förr, än hvar och en af de fyra angifver i hvilka särskilda delar af artiklarne han anser sig ha blifvit antastad. Kärandeombudet upprepade såsom svar å de gjorda framställningarne hvad han vid förra rättegångstillfället uppgaf, nemligen att kärandena ätalade hr Nachman både såsom ledamöter af styrelsen och såsom enskilda personer, hvarförutom kärandeombudet bestred sanningsenligheten af hr Nachmans påstående rörande orsaken till att hr Teliander ej deltagit i käromålet. Efter någon stunds öfverläggning resolverade rätten att kärandeombadet ej kunde kännas skyldigt att annorlunda än så som hittills skett utveckla känn 1 MR detta rättens beslut an: e sv: mistöje och förklarade sig oför