Aftonbladet – 7 december 1871, sida 3

Bättegångeoch Polissaker. Hvitbetssockeraktieboleget mot Svensk Handels och Industritidning. I dag har juryn i dette tryckfrihetsmål blifvit utsedd, sålunda: af käranden: fil. är Ang. Sohlman, med dr N. P. Hamberg, häradshöfdiog H. J. Ar. vidsson och majoren C. O. Fanck (utesluter af svaranden); af svaranden: justitieombudsmannen N. A. Fröman, v. häradshöfdiog V Tempelman, polismästaren C.G. Östlund och hofrättsrådet C. J. Schöning (utesluten af käranden); af domstolen: fabrikören A. G. Lagergren, fil. dr C. W. A. Strandberg, grosshandlaren C. E. Lennmark, grosshandlaren O. D. Weioberg (utesluten af käranden) och amereraren S. Agrell (uteslaten af svaranden). Juryn sammanträder lördagen den 16, och kompletteringsval hålles, om så erfordras, den 11 i innevarande månad. Mord och rån. Tisdagen d. 21 i förra månaden på middagen påträffades liket afen tarfligt klädd mansperson, liggande i en skogsdunge mellan Carl XV:s port och Lill-Jans, ett temligen långt stycke från allmänna vägen. Jemte liket en större sten inlindad i papper, hvarå blodfläckar syntes, på grund hvaraf antogs att den döde med densammå biifvit ihjälslagen. Den högra stöfveln befanns vara aldragen liket. I trots af polisens ifriga spaningar lyckades det icke att erhålla någon kunskap om hvem den döde i lifstiden varit förrän måndagen i näst derpå följande vecka, då kännedom erhölls derom att en inhygcsdräng vid namn Nils Gustaf Jonsson ifrån Hulterstads församling å Öland, hvilken under sommaren uppehållit sig här såsom arbetskarl, dagen innan liket anträffades bortgått från sin bostod utan att sedermera afhöras; och igenkändes liket derefter vara efter ifrågavarande person. Genom förfrågningar bland dennes bekanta, mycket försvårade derigenom att de som närmast känt den aflidne redan begifvit sig härifrån till sina hemorter på Öland, utröntes att den döde varit en ytterst sparsam samt om sina besparingar och andra tillhörigheter mycket aktsam person, hvilket ock synteg deraf, att han ständigt bar sina penningar på sig, inlagda innanför ena byxbenet, utanpå hvilket stöfveln var dragen. Detta i förening med hvad ofvan nämnts, att ena stöfveln var afdragen liket, antydde att rån skett samt att detta varit anledningen till mordet. Sedan genom ständigt med ifver fortsätta undersökningar det äfven utrönts, att Jonsson i lifstiden umgåtts med en yngling från sin hemort vid namn Peter Nilsson, hvilken lärer vara nära slägt till honom och med hvilken han öfverenskommit att göra ressällskap till hemoren, men hvilken, utan att syrmerligen efterfråga,