Aftonbladet – 6 december 1871, sida 2

— Rkånska stenkolen. I gårdagens nummer af N. D, A. läses en med signoaturen A. G. undertecknad artikel om de iakttagelser författaren gjort vid ett nyligen tillsammans med den berömde engelske geologen professor Forbes företaget besök vid de skånska stenkolsfälten, Ur den intrescanta artiklen återgifva vi följande utdrag: För bedömandet af stenkolsfältens utbredning har man — yttrar den sakkunnige förfaltaren — icke några på offentlig bekostnad gjorda geologiska undersökningar, och man måste beklaga, att det geologiska karteverket icke hunnit att bearbeta Skåne, som dock utan ringaste tvifvel i geologiskt hänseende är ett af våra vigtigaste landskap. Det fiones sålunda icke några pålitliga kombinationer eller profileringar emellan de otaliga borrningar, som till olika djup och på så olika ställen blifvit verkstälda. Emellertid hafva stenkol på vidt skilda ställen anträffats, och då man tager i betraktande Skånes egenskap af slättland och de redan arbetade kolflötsernas läge, i allmänhet föga afvikande från det horisontala, har man fullt skäl att entaga, att skånska stenkolen intaga en ofantlig aresl och att lager förexomma med ringa kastningar. År 1866 voro omkring 7000 inmatniagar gjorda. Man torde kunna antaga detta nu motsvara 7000 utmål om 40,000 qvadratfamnar eller tillsammans 280 millioner qvadratfamnar eller ormkring 8 qvadratmil. Man kan göra sig ett begrepp om den kolqvantitet, som sålunda här möjligon kunde fionag, om man beräknar tillgången på en miadre areal. Ett enda utmål, eller 40,000 qvadratfamnar, af den beskaffenhet, som arbeten och. borrningar vid Billesholm utvisat (och hvarom jag längre ned blir i tilifälle att tala), nemligen med en mäktighet af tilsammans 6 fot, ionehåller obestridiigen 8 u illioner 640000 kubikfot fast