Aftonbladet – 30 november 1871, sida 3

kemiska metoden skulle få insteg här. Hva den sonäre beträffar, så eger man: dock England flera fördelar vid utöfvandet af den samma, så att den för Sverige icke kan ey nas lika säker, såvida icke anläggning! a peppersbruk sättes i samband dermed, så at folit förädlad vare leinnas. För den händelsen kar tillverkningen här af träpapperemassa på kemisk väg arbeta under förhällanden, som mera närma sig dem i England och sålunda äro mera gynnsamma. Äfven i afseende på den på kemisk väg beredda massan skulle en atsättning inom landet direkte för pappersbruk vara af stora fördelar. Vigten af torfindustrien framhölls såväl för de stora resurser af utmärkt bränsle, som genom den kan erbållas för de stora industrierna och i synnerbet jarnförädlingen, som äfven i afseende på de fördelar, som genom denna kan beredas med hänsyn till bränslebehofvet för hushållen och den mera enskilda förbrukningen. Särskildt för Stockholm ansågs det i hög grad behöfligt att något gjordes för att bereda tillgång på bränntorf. Nästa fråga: Hura skola arbetsgifvares och arbetstagares intressen bäst kunna förenas till vinnande af ett gemensamt godt regultat?. ialeddes med en skriftlig uppsats från brokspatron G. Ekman, deri han förordar, att arbetaren, utom att han i allmänbet röner ett mera tillmötesgående sätt vid behandlingen än ofta är härdelsen, erhåller en inkomst motsvarande det u:rättade arbetets storlek eiler beskafferhet samt göres delaktig i någon män af den på verkets rörelse uppstående nettovinsten. Vid aktiebolag kan denna åsigt lätt sättas i verket och borde der detta extra tillskott rätta sig efter storleken af utdelainger, cch då för nya verk oftast aktiebolagsprincipen tillämpas, erbjuler afiöningens ordnande på det föreslagna sättet ingen svårighet. Vid den bärom uppstående diskussionen förfäktades i synnerhet ff en talare vigten sf att srbetarne skola rhålla aflöniog i förhållande till sin dugligwet; äfven framhöllos betingsarbetenas fördear. Om nyttan af arbetarnes delaktighet af rinsten voro icke alla talare fullt erse, men iyllade alla den meningen, att Jånst mera orde från arbetsgifvarnes sida göres för era jetarne, ej blott-för att bibringa dessa kunkaper och insigter uti deras yrken, utan äfför att verka på dem uti sediigt afsende. Vid frågan om användning af komprimerad aft för tekniska ändamål redogjorde hr J. 3olinder för några af honom enstälda, säreles intressanta försök stt magarsinera luft af ögt tryck. Den lingt framskridna tiden illät dock icke någon vidare diskussion af enna fråga, icke heller al an ra ännn icke enomgångna.