Aftonbladet – 30 november 1871, sida 2

Den franska nationalförsamlingens benådningsutskott har efter långt dröjsmål slutligen blifvit sammankalladt och har under några sessioner pröfvat en del af dö ingifna ansökningärne om lindring i straffen för kommunistfångarne och i synnerhet om eftergift hvad dödestraffen angår. Ett i dag ankommet telegram från Psris meddelar, att komitån förkastat Ferr63, Rossels och Bourgeois nådeansökninger och att do förliden tisdag. blefvo fosiljers12 i lägret vid Satory. Ferrös afrättånde skall sannolikt icke möta något ogillande, då han, såsom bekant, varit ett af de ohyggligaste verktygen för Raoul Rigaults vilda grymhet, och hvad Rossel angår, kan det icko nekas, att hans deltagande i öppet uppror — utan afseende på den af hotom sjelf. ångifoa patriotiska afsigten — var ett så groft brott mot hans militära pligt, att för upprätthållande af den allmänna manstukten i hären, det väl torde vara rätt, att ett allvsrligt exempel statuerades. Rossel har derjomte såsom högste befälhafvare i Paris utfärdat så våldsamma dagordres till sina trupper och anbefalt så mycken grymHet i åtrideh, att ban förspilt all rättighet att sjelf kunna fordra eller vänta nåd. Imellertid fortsätta krigsrätterna sin verksamhet, och intill den 20 November hade de i allt afkunnat 993 domar och frigifvit 11,127 fångar — i medeltal 33 fångar under hvardera af de fem sista dagarae. Men deras domar kunna ingalunda kallas lyckliga, ja, de ådagalägga till och med oförtydbart, att den största begreppsförvirriog råder med afseende på graden at skyldighet. Under det målaren Uourbet, hvilken, såsom bekant, ända till sista ögonblicket var medlem af kommunen och åtminstone har haft del i dess första våldshandlingar, slapp undan med några få månaders fängelse, har den utmärkte geografen Elis62 Reclus, som blott var simpel nationalgardist och redan den 4 April, vid en af de första förpostfäktningarna, blet tagen till fånga, blifvit dömd till enkel deportation, samma straff, som drabbat flera af kommunens mest framstående män. Ett nästan liknande straff har äfven blifvit ådömdt en mycket aktad litteratör, Henri Duprat, som skrifvit do ekonomiska artiklarna i flere tidningar, och icke blott ej understödt kommunen, utan äfven gjort motstånd mot densamma. Hans bratt anses bestå deruti, att han qvarstannat som officer i det upproriska nationalgardet, oskiadt han icke deltagit i någon strid. Under det Rochefort, redaktören af Mot dOrdre, slapp undan ned deportation till en betöst ort, har Maroteau, en af hans medarbetare, blifvit dömd till döden. Intet under att man väcker ond blod Bo folk genom en sådan lagskipning, hvilkens utslag måste förekomma alla obegripliga. Dertill kommer att vid sidan af krigsrätterna äfven andra domstolar — både polisdomstolar och juryer — äro i verksamhet, och att deras domar äro mycket hårda, oaktadt de förbrytelser, öfver hvilka de skola döma, i sig sjelfva äro mindre betydande, åtminstone i jemförelse med hvad som kommer inför krigarätterna. De röster blifva derföre allt högre, som fordra att man skall göra slut på dessa obehagliga rättsförhandlingar, hvilkas utgång icke tyckes stå i något förhållande till de förbrytelser de ha till föremål, och hvilkas långsamhet allena är ett grymt straff för den stora massan af fångarne. Man yrkar på antingen en allmän amnesti eller åtminstone ett ögonbliczligt frigifvande af alla de fångar, söm icke äro anklagade för andra förbrytelser än politiska, eller som icke genom sitt tidigare uppförande gjort sig förtjenta a! en härdare behandling, såsom de 400 frigifna straffångarne. Hvad som i hög grad stärker denna agitation är den omständigheten, att följderna af myndigheternas oförsonlighet bi allt mera kännbara i Paris för hvar dag Dels lider industrien genom att så många å dess bäste arbetare sucka i fångenskap, uton alla de, som stupat i striden eller flytt strax efter, dels finnas många andra, som, för at! icke dela desses öde, utvandra till England Belgien och Nordamerika. Hara långt denn: I folkminoskning skll sträcka sig kan man 8 I deraf, att man den 1 Nov. kusde räkn: 1 54,000 lediga lägenheter; deraf utgjordes e ; I tredjedel af små lägenheter under 600 francs