Aftonbladet – 29 november 1871, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Något om symaskitier. Under förlider sommar var man sysselsatt i Chicago fed att bild; tt nytt stort symaskinsfabriksbolag med eft gränd: apitäl af en half million dollars, eller nära tv millioner tdå svenskt. Meningen var att tillgodo göra att nytt patent. Förf inbjudningen hade mar samlat en del uppgifter öm symäåskinstillverknin: en och om de med denna tillverkhbing redan sys gelsåtta bolag. Af dessa uppgifter vilja vi måd dela någrå. Till är 1860 hade mati i Förenta Staterna till verkat och försålt 104 tusen thäskiner af alls Hag: gpnder detta år utgjorde tillvarknånget e fullt 56 tusen stycken, af hvilka Wheeler och Wilson gjorde 21 tisen, Grover och Baker 1C tusen, Singer komp. iltäsen, Willcox och Gibb: 7500 tusen och alla öfriga omkring 5 ttsen. Tillverkningen var då i sin barndom; mör lik väl forö vid pass 20 millioner rår nedlagda i fö: retaget. Hufvudsäkligen samma firmor hafva sedan utvidgat sin verksamhet så, att 1870 såldes af dem mera än en half million fnaskiner, det vill säga omkring 1700 stycken på hvarje arbets dag under året, och likväl kunde man icke full. göra alla beställningar. Under sistnämnda år tillverkade och försålde ensamt bolaget Singer köthp. 140 tusen maskiner, eller nära 500 om dagen. Desea bolag hafva egna fabriker, eget måskinveri, tillverka sjelfva allt, hvad de behöfva, och kostnaden, för hvilken en fullfärdig symaskin kan utsläppas i handeln, är otroligt billig för den oinvigde. Men om Singer komp. blött hade 40 rdrs vinst på hvarje maskin, skulle deras Ärsfokotnst år 1870 utgöra 5,600,000 rdr, hvilket vill säga 10 proc. ränta på 56 millioner, hvilket kapital blifvit bildadt under de senaste tio åren genom afsättning af en del af vinsten, som i sjelfva verket stigit till mera än dubbelt af den ofvannämnda. Efter samma uppskattning skulle vinsten på hela symaskinstillverkningen i Amerika under år 1870 hafva uppgått till 20 millioner rår, men sannolikt går den till mera. Dessa maskiner åro numera en nödvändighet för hvarje familj, men de begagnas dessutom af dem, som tillverka skodon och andra klädespersedlar, af hattoch mösstillverkare och vid andra dylika fabrikationer, så att åtgången för husligå behof icke stiger till en fjeråedel af det hela. Några af de stora verkstäderna i Newyork och Nya England använda hvardera beständigt tvåbundra ända ti!l tusen maskiner. Inom staten Massachusetts, der tillverkningen af skodon drifves i stort, anser man sig spara 60 millioner årligen gehom symaskinens användande, och i Newyork räknar man på nära 50 millioners besparing endast vid tillverkningen af kläder. Hvilka summor, om man tager 1 betraktande alla de olika fabrikationer, för hvilka synålens tillhjelp behöfvea! Det är ett allmänt antagande, att symaskinstillverkningsbolagen hafva gjort utmärkta affärer, men man kan dock knappt tro, huru utmärkta dessa affärer verkligen äro. De gamla bolagen hafva samlat sin mängd millioner på vinsten af in tillverkning och derunder betalat utdelningar ef 75 ände till 400 proc. på ursprungliga aktieveloppet, och aktierna kunna icke köpas till 2500 oroc. öfver det ursprungliga beloppet. I savning ett yrke, i hvilket man, gom ordsprået säger, skär guld med täljknifvar. Fjärilar på flyttning. Connecticut hade yyligen ett poetiskt besök i form af ett fjärilnoln, hvars medlemmars antal uppgick till millioer. De kommo i oändlig mängd, — berättar Jartford Times — på ett afstånd af 3 till 500 fot rån marken. De höllo med utbredda vingar unfefår 4 tum i diameter och deras rika ljusbruna ärg Var genomdragen af svarta linier och teckingar samt infattad i en svart af tre rader små wvita fläckar prydd ram. Luften syntes tätt uppylld af dessa vackra fjärilar. De, hvilka befunno ig närmare jorden, flögo hit och dit som om de örlorat vägen, under det att de öfre böllo en emligen rak kurs mot sydvest likasom flyttfågArne