Aftonbladet – 28 november 1871, sida 2

; moderata reptblikatierna och tyckes nu, ven upptagas gynnsamt af en del åf ven-1 ern. Littre, medlem af venstern, förordar : st i ön längre korrespondens till Journal del yon. Emot natiönalförsamliogens fullstän-! ga upplösning anför denne depäterade fölnde skäl: Tyskarne ha afslutit sina förrag med den nuvarande nationelförsamlinenj de veta hvad hon vill och hvad hon föriår. Öm man läte dem få ett göra med en y representstion, hvilkens tänkesätt ärmu ore obekant, skulle de vid första tillfälle :amställa svårigheter, fordra nya garantier ch göra vår befrielse i finansielt och terriorielt hänseende ännu bekymmersammare. fan erinrar sig, huru de begagnåde sig af e förlägenheter kommunupproret beredde 33 för att försämra vår ställning i Frankurt., Deremot, menar författaren, skulle tt partielt förnyande af kammaren lika som ramställa en oafbruten kedja af äkta folkilja, och om den monarkiska ärftligheten edan åttio år visat sig illusorisk, lönade det äl mödan att göra ett försök med ett reelbundet fortgående partielt förnyande af lanets representation. Den yttersta högern å na sidan och de radikala å den andra skulle aturligtvis afgjordt motsätta sig denna förngringsprocess. Republique frangaise uppforrar till organiserandet af en verklig petiionsstorm, sädan den redai blifvit börjad af ågra radikala generalråd för att skaka upp ien ömkliga nationalförsamlingen ur dess iliuioner. I det sammanträde, som den 23 dennes völls af nationalförsamlingens permanenta titkott, meddelade Pouyer Qaertier några uppysningar angående 1872 års budget och skattammarens resurser. Hvad den förstnämnda eträffar yttrade ban att ingenting ännu rar definitivt bestämdt, isynnerhet i hvad rigsbudgeten avgår. Hvad den senare punken beträffar hoppas han att man icke mera kall behöfva begära nya förskott af banken rid slutet af äret. ; Vid municipslrådets i Paris aftonsammanräde den 21 i denna månad framlade Seineorefekten den utomordentliga budgeten för ir 1871 jamie upplysniogar angående stadens inanciella ställning. Hr Leona S:y bo, pas, ut deficit för år J87I oaktadt det elaka urfvet från våren icke skall gå til mera än 50 millioner, och att det således skall kuopa vetäckas genom motsv.randa belopp af den sväfvands skaldin, Hura härmed än må örbålja sig, ans:r prefekton, att situationen innu är betänklig nog för att man icke ken tänka på etörra löretsg såsom byggnader och dylikt. 1872 års budget skall eter hans beräkning gifva ett deficit af 20 millioner, hvilket skall betäckas genom skatter. Hr Leon Say ämnar först och främst föreslå en tillläggsbevillning på bränvin, öl, fönste: glas och andre föremål, bvarigetom stadens inkorster skulle ökss med 7!2 miliion. Ea förhöjaing af skatten på partihanieln i salnhallarne skulle iabringa 2!2 millioner. Slutligen skulle man färsega hategarne en afgift för gaturenhållniogen, af hvilken atgift prefekten väntar en inkomst af minst 4 milliocer. De 6 millioner, som ännn telag, hopp:s Löon Say kunna anskaffa genom en öfverenskommelse med gasbolagen. Som i söndags skulle fexa komplettaringsval till municipalrådet i Paris sga rum. Man trodde att äfven denna gång mångs skalle afhålla sig från valen. Vid institutets års-sammanträde för utdelande af det Montyonska dygdepriset höll Legouvå ett tal, i hvilket han kastade en återblick på det föregående årets sorgliga händelser. Han prisade parisarnes bjeltemod och protesterade energiskt i institatets namn mot Paris decapitalisation.. Han uppmanade departementen att förglömma sina anledningar till klagomål och sin ömsssidige rivalitet samt besvor dem att i endrägt samverka till återstälinndet af nationens storhet. Frankrike kunde aldrig åter bli det gamla Frankrike förrän Paris åter blefve Paris, Den olyckliga kinesiska ambassaden, hvilken sä länga uppehållit sig i Paris utan att ha lyckats bli emottagen af den franske statschefen, erhöll ändtligen den 23 företräde Los Thiers, hvarvid förste ambassadören till Thiers öfverleronads en i ett dyrbart fodral förvarad skrift, hvilken upplästes på franska af ambassadens tolk och i hvilken kejsaren af Kina uttryckte sitt beklagande öfver mordgerningarne i Tientsin, som blifvit straffade genom tjugufyra personers afrättande. Thiers besvarade denna skrifvelse dermed, att har uttryckte sin tilifredsstältelse deröfver, at! kejsaren beklagade de begångoa brotten samt förklarade, att kinesiska regeringen skulle handla vist, om hon upprättade en ständig ambassad i Paris, I Wales börjar nu att visa sig tecken til eh liknande röre!se som den, hvilken redar eger rum i Irland. Befolkningen, som alltic varit gina traditioner trogen, och söm uppgå! till omkring 800.000 mienhiskor af cimrisk härkomst, börjer nu att strängare än någonsin hålla på sitt egendomliga språk. Säluad: klagades för icke länge sedan öfver stt er domare vid on rätt af törsta instansen, son nyligen blifvit utnämnd, icke kunde tal: walesiska, Lord-kanseleren svarade emellertic de klagsnde, att de kundo lära sig engelska Detta svar hsr sårat befolkningen och gifvi den walesiska nationalrörelsen ry fart. De språk, som nu för tiden talas på landet Wales, är för öfrigt starkt uppblandadt mec engelska.s Den gamla walesiskan var ett cel tiskt tungomål, som hade mycken likhet med det som telades i det gamla Amorica (Bretagne). Ett möte af Enaglands katolska prelater kommer med det första att ega rum. Bland andra vigtiga ämnen kommer frågan om ett katolskt universitet för England att der-behandlas. D2 högre katolska läroanstalter (colleges), som på olika orter finnas, (de äro till antalet 12), skola underordnas detta unii Det ingår i planen att för framtiRA mA Ra