Aftonbladet – 24 november 1871, sida 3

juteslutande sysselsätta sig med ett och samma göromål, än om arbetet företer några vexlingar. Det är honom derför alltid en vederqvickelse, om han vid sidan af det arbete, hvarpå han söker sin utkomst, kan lägga något annat. Den bästa vederqvickelse finner kroppsarbetaren i andliga sysselsättningar, åt hvilka ban under alla förhålländen borde egoa någon del af sin dag, likasom ock den andliga arbetaren störkes till såväl själ som kropp derigenom att han äfven egnar någon tid åt kroppsliga ansträngningar. Det är kanske icke vågadt antaga, att i en snar framtid vetenskapemannen och statsmannen skola söka sin ro.1 handarbetet, hvilket icke allenast skulle bereda dem hvila, utan äfven innebära ett erkänpande från deras sida af den höghet och det msjestät, som ligga i detta arbete. Jag finner med häpnad att, ehuru den bestämda tiden gått till ända, jag ännu endast hunnit an ställa några allmänna betraktelser om arbetet, så att säga knappast hunnit ur portlidret, men jag måste erkänna att då jag här framför mig såg en så oväntadt talrik församling, jag gaf vika för frestelgen att så anordna mitt föredrag, att jag ännu en gång skulle få tala till arbetaren om arbetet. Om det derför skulle förunnas mig att ännu en gång här få möta en välvillig åhörarekrets, skall det blifva mig ett nöje att för den framställa hvad jag har att berätta om andras erfarenhet i dessa ämnen, och vi skola särskildt betrakta arbetsinställelserna samt se till hvad med dem vinnes eller icke vinnes. För sådant ändamål vill jag åter infinna mig här i dag åtta dagar till, eller nästa onsdag, och skall jag söka välja den timme, som kan vara för arbetaren lämpligast.