Aftonbladet – 22 november 1871, sida 2

vidare de närmast honom stående. Bry er inte om tiraljörerna, dem plocka vi nog bort. Stormkolonnen, som närmar sig rakt framför oss, behöfver en varm helsnivg. Fyrl Från bryggan, från sjöstränderna och från batterierna vid Ruona by dånade på samma gång fruktansvärda salfvor. Stormkolonnerna vacklade, en blef nästan helt och hållet tillintetgjord af den förfärliga kanonaden, men atan att hejdas af knolregnet, marscherade den andra rakt på bryggan. Jaså, de ha inte fått nog af den der varma helsningen, mumlade Jussu, som tillika med våra hjeltar befann sig bland de främste på bryggan. Måtte tycka att våra kulor smaka godt, eftersom de ha smek på dem. Passa på, fänrik, fortfor ban och stötte Axeli sidan, den der officern, som har så fördömåt brådiom att komma till en annan verld, skall också fö sin önskan uppfylld. Med dessa ord lade Jassu muskötten till igat, skottet small. och den ryske officern tumiade några hvarf omkring på marken, hvarefter han blef liggande orörlig. Han fick nog så mycket han kundp tålan, fortfor Jussu och laddade kallblodigt sitt gevär på nytt. Nu ha vi dem ändtligen här och få ta ett sappatag med demp, inföll en annan soldat, som stod bakom Jussu. Det kliar i fingarne bara jag får so en -grönrock, och jag skulle inte ha något emot om...n Talaren fick aldrig fullborda sin påbörjade nening, ty en rysk kanonkula, som anställde stor förödelse blapd savolaksarne, afslet hans mufvad och kastade det ned i Nisonssjöns ugna vågor. Förförligt, förfärligt! mumlade baronen ch betäckte för ett ögonblick ansigtet med vänderna, förfärligt skådespel! Ni blir snart van dervid,, tröstade Iöjt