Aftonbladet – 21 november 1871, sida 2

ndskarlek för att skilja sin egen sak från 80 andets, för att offra sin personliga äregirigri et för det helas bästa. nyay skall icke ler ga tillräcklig kraft och sjelfbeherrskning äl ör att undgå de konflikter, som ligga i förde råliandenas natur, ochiför attienighetens in-sa resse underordna sig en främmande vilja st ller den befallande nödvändigheten. Lo-jfe nyay vill alltid herrska och aldrig gifva efter. jh: Tyvenne karakterer, sådana som hans och he Andrassys, kunna icke förenas på de högsta lh posterna i en stat. En konflikt mellan ho-lh com och Andrassy skall förr eller senare uj blifva oundviklig. tt ti Tyska riksdagen har nyligen varit skåde-rm platsen för än häftig scen, hvilken väckt myc-tr et uppseende i Tyskland och framkallat ätla skilliga mindre angenäma tpplysningar om jp rättssäkerheten och säkerhetstillståndet i Berlin. si Anledningen härtill gafs genom några yttranli den af den bekante deputeraden Lasker, hvil1f( ken under ett af riksdagens sammanträden ilo öfverdrifna ordalag lofprisade åen tyske borfe garens mod i motsats till den parisiska bourt geoisien och förklarade, att man icke behöfde !g någon synnerligen stor arm, då men hadein sådana borgare att trygga sig Vil. Skulle fi socialisterna ämna tillställa ett likadant spekt takel i Berlip, som kommunen åstadkom ijlh Paris, skulle berlinarne nog veta att slå ibjäl de revolutionära socialdemokraterna med knö!påkar,. Detta uttryck ändrade cdk Lasker i korrekturet till riksdegstidningen så, att berlinarne nog skulle veta att hålla socialdemokraterna i styr. Denna justering gar deputeraden Bebel — som bekant en ai detta partis koryföer — anledning att i nästa sammanträde beskylia Lasker för förfalskniog och uppmana honom att återtaga sitt je trande. Lasker blef nu förgrymmad — fuchsWwild, som det heter i Neue freie Presse — och förklarade, att han väl hade gått för långt, Wen att detta vore lätt förklatligt, ty han hade icke förmått bohörrska sig inför en deputerad, som hade vågat berömma kommunisterna, hvilka icke ens sjelfva inför domstolen hade egt mod att tillstå sina skändliga gerningar. Hans förbittring häröfver hade öfverväldigat honom, och om han sedermera hade ändrat sina ord, så hade det skott ar l: undseende för det passande och meringen hade icke blifvit förändrad gentm rättelsen. Detta försvar tillfredsetällde icke Bebel, som ånyo ropade på förfalskning och förklarade, att Laskers yttranden om kommunisterpa Yoro ett skändligt förtal., hvilket påstående framkallade ett froktansvärdt oväsen i församlingen. Från alla håll ropades: Till ordningen! och Ut med honom!,, och det dröjde länge, innan oväsendet lade sig. I anledning af de anmärkningar, som föranledde denna scen, får Lasker uppbära förebråslser äfven af de liberala tidningarne, hvilka finna hans högtrafvande loftal öfver Berlinborgarne löjligt och fråga, hvarför borgerskapet, om det eger sådana egenskaper, icke för länga sedan har afhjelpt det sedeslösa tillstånd, som i så många hänseenden råder i Preussens hufvudstad, der pöbeln så att säga vid hvarje of-: fentligt tillfälle — t, ex. nyligen vid Schiller! monumentets aftäckande — tillställer de afskyvärdaste upptåg, under det att dagligen tusentals lättsinniga qvinnor med sioa älskare — vanligen straffade brottslingar — stryka omkriog på gatorna och förolämpa dem de möta. Alla tidningar i Berlin erkänna, att typellösheten är nära att växa den ordentliga delen af befolkningen öfver hufvudet, och ea korrespondens till Avugsb. allg. Zeit. skildrar tillståndet sålunda, att mhela staden derigenom är försatt i ångest och förskräckelse. II förra veckan har det enligt Kreuzzeitung gått äå långt, att omnibusar på ljusa dagen och på de mest trafikerade gatorna anfallits af hela band af vagabonder, ech hindrats från att färdas vidares. KrevuZzeitung tillägger: Vagabondets känner sig som suverän på Berliog gator, och man ser icke till poli. sen. Dessa förhållanden gjordes nyligen till föremål för ö!verläggning i stadens kommnnalrepresentation, hvarvid det bekräftades, . att antalet af straffade personer i Berlin, hvilka lefva af stöld, plundring och lösaktighet, allraminst steg till 40,000, och att invånarne så godt som saknade skydd mot dessa personers hotelser och våldsamheter. Resultatet af rådplägningen blef dock tills vidare endast, att borgarerepresentationen beaslöt att uppmana magistraten att hos vederbörande myndigheter anföra klagomål öfver säkerhetspolisens otillfredsställande verksamhet. La Republicain innehåller följande meddelande från Paris den 14 dennes: ?Det budskap, som republikens president kommer att tillställa nationslförsamlingen, när hon åter träder tillsammans, har ingalunda en så omfattande karakter, som vissa tidningar vilja tillägga det. Det omfattar icke hela situationen, sedd från politisk, militärisk och administrativ ståndpunkt, utan inskränker sig endast till att meddela de fakta, som tilldragit sig, sedan kammaren sist var samlad, som t. ex. generalrådens session, nationalgardets afväpnande, agitationerna på Corsica och i Frankrike. Dessutom skall budskapet beröra de lagförslag, regeringen ämnar förelägga kammaren.?, Varnade af den ovilja och det åtlöje grefvens af Chambord bekanta proklamation för nägra månader sedan väckte i Frankrike med anledning af de storståtligs fraserna om den hvita fanan, hafva de rena legitimisterna, äfvensom deras konung, nu ansett sig böra öra några modifikationer med afseende på färgen af sitt bsner och slutit en kompro miss med de legitimister, hvilka erkänna att man äfven bör taga hänsya til händelserna efter 1789. Rörande denna fusion skrifver; en pariserkorrespondent till Neue freie Presse den 14 Oktober följande: IT ar id d2 da naltioka kaAmnramisggerna .mR—— —mzmnr———m— s— —— — .X