Aftonbladet – 20 november 1871, sida 3

iksom för att söka efter någonting att hålla sig fast uti. Här ligger.... Längre kom han icke i sitt tal, ty isamma sgonblick läg han rak lång på marken. När löjtoanten såg Jussu falla tog han hastigt ett par ateg tillbaka, i början öfvertygad om, att det var någon gömd fiende som förorsakat fallet, men han togs genast or denna sin förmodan af ett matt stönande, som hördes. tätt bredvid honor. Han igenkände nu samma röst, som han förat hört. och antog för säkert att det var öfver en sårad fiende, som Jussu gjort sin kullerbytta. I denna sin förmodan stärktes ban också, då soldaten häftigt reste sig upp och utbrast med en kraftig stämma: Trodde jag inte att ben skulle finnas bär! Han ligger der så sanot j:g är en ärlig s8volaksare, och jag skall väl tega reda på honom, om han gömt sig sldrig så väln Vid dessa ord började Jussu att med der största varsamhet undersöka busken, och slutligen träffade han på den sökte tätt invid löjtnantens fötter. Gå inte ett enda steg. framåt, löjtnant hviskade Jussu. Karlen ligger tätt framföi er och om ni rör på er, så kan ni få göra samma färd som jag. Det är alls inte behagligto, mumlade löjtnanten och böjde sig ned utan att flytta sig ur stället. Hvar är han? Här. Känner inte löjtnanten honom ? Jo. jag har fått tag i fötterna Och jag i hufvodet. Usch hvad blod Jag tror, Gud fördöme mig, att karlen redar är förblödd! Jag har båda händerna fuila med blod.v Jag känner också någonting liknande svarade löjtnanten. Hela karlen är blodig Tag du i hans axlar, jag tar fötterna, och sedan bära vi honom fram till pörtet, Häl