Aftonbladet – 20 november 1871, sida 2

Berättelser om allra högsta jagter fylle tidningarnes spalter och läsas med samms intresse som bataljrapporterna föregående år Har en prins nedlagt ett vildsvin, blir dennes händelse omtalad på samma sätt, som mar i fjol omtalade eröfringen af en stad, och man kommer ovilkorligen att tänka på et yttrande, som en gång i sjelfva folkrepresen tationen i ett obevakadt ögonblick undslapj bismarckianarendr Bamberger, då. han sade Hundar äro vi ja i alla fallP. Förr hade pipan ett annat ljud; då talade man om borgarestolthet inför cch gentemot fur-tecroner?. Det är d2 ständiga segrarne, sox ha ävägabragt detta underverk gezom at! göra oss till Pen stor nation?. Om ändock Börne hade lefvat i våra dagar, för att på sitt egendomliga vis inpränta hos detta folk någon känsla af hvad det är skyldigt sig sjelf och sin egen värdighet! För ett halft arhundrade sedan var en frihetsälskande skribent heit säkert ganska mycket på sin plats, men i våra dagar har man ännu mera behof af honom. Kan man då icke inse, att alla de fel och brister, som vidlådde fransmännen, då de gjorde sina eröfringståg genom Europa, nu ha kommit oss till del, blott med den skilnad, att vi äro utan en sak, som vid första gynnsamma tillfälle ständigt återvände hos våra grannar, och det är förmågan och viljan att taga initiativet till friheten. Man bedrage sig icke sjelf! Behofvet af friheten existerar icke för den nu lefvande generationen i Tyskland; den känner sig tillfreds med absolutismen, som den sjelf hjelper till att befästa. Härutinnan kommer helt visst en förändring att inträda, men väl knappast förrän det tyska folket betalat ganska dryga lärpengar.t ör rat SRS KS ta tek Ar Te NN