Aftonbladet – 17 november 1871, sida 3

Ja Bxymde ew tarmernus med 208 SKUBKISA vi al utsigten ungefär i en minut, och när fenome åter blef synligt, visade sig utsprånget under mol Inet i kbäftig rörelse. Nu var det ej mer någo I I tvifvei om farakteton af det fenomen, man had t I att vänta, och genom mil kännedom om den all i männa riktningen för tornados beredd på att de å skulle komma i min närhet, steg jag ur vagnei tek förds hästen så skyndsamt som möjligt i sä I kerhet. Detta varade icke längre än en hal å! minut, och när jag åter gkådade dit bort, val I den svarta pelaren bildad och räckte från molne landa ned till jorden. Inom få ögonblick visad 1 det sig, att förumenet hastigt närmade sig. Jag ? minnes, att jag såg små frolptappar, hvilka frår t I norr rörde sig mot pelaren, men der jag stod, va! Å lingen märkbar blåst. När den var ungefär er mil äfläggeh från mig, såg jag, att den skulle Å draga sig förbi söder om mig, och nu märkte jag först den svärm vid jordytäti, söm liknade en otalig skara fåglar, hvilka flögo orkring pelarens . fpöts och deribland den ofvannämnda tallen. Pe larön vär Dit mycket kortare, än då den först bil dädesi imelten hade sänkt sig mot jorden. Den I gick förbi unogefår 95) fot söder om min plats. toch der skedde den förstå Ecktrieka orladdniu! gen. Blixten slog i zickzack nedåt lätigs pelaren I och tipplyste denna med ett dystert sken, TlorI Aöaet var doft och väldigt. . Den roterande rörelHen vat. tydligt synbar. När pelaren dragit sig I något längfö Wort, inhöljdes han så 1 moln, att man ej längre kunde urskilja horom, men jag visste genom de nu tätare åskslagen, att fenomenet tilltagit i häftighet och ryckte bort allt på sin Väg. Debtia tornado hade uppstått ungefär 1, mil gydvest om Tuecaloosa öffer en stor sumpig siatt, def et åskådare karakteriserade honom så18om en stark hvirfvelvind. Han var till en början icke förstörande, men tilltog i energle; och två mil från sin utgångspunkt ryckte ban ned ett förfallet hus, Ungefär 6 mil från Tuscaloosa mötte han en trästöga, i hvilken en qvinna och flere bafn befunno sig. Alla bjelkar rycktes bort, men innevånarne blefvo oskadade. Tolf imillängre bort anställde han en dylik förstöring. Denna tornados riktving var ostlig med 20? mot nörr. ; Sedan han dra; it sig förbi, var luften sval och angenäm, och kl. 4 på eftermiddagen kom ett starkt regn från norr, efterföljdt af klart väder, hvilket fortfor några dagar med nordvestlig vind.s I Efter denna beskrifning af fenomenet öfvergår prof. Whwfield tili förklaringen af tornadon. Ån! gåbnde hvitfvelrörelsens orsak ansluter han sig till den aålltänt kärom tådande Asigten, nemligen att dena betingas af jordens rotation: ADa jordens ; breddparaller aftaga i omfång, ju mer Vi närma oss polen. När de nu alla verkställa sin kring, vridning på 24 timmar, så måste hvarje polen när, mare liggande parallel röra sig låugsaminare än : dei föregående. Derför finner hvarje mot söder till tornadons hvirfvel sig rörande luftström på det norra halfklotet, att denna hvirfvel möt östör rör sig med större hastighet, han blir efter honom, d. v. s. han afledes mot vester, under det att omvändt en mot norr till hvirfveln blåsande storm fiäner dönda foterande med mindre hastighet, och derföre afledes framåt, möt öster. Sålunda drifves den södra hälften af luftpelaren niot öster och den norra hälften mot vester, hvilket måste ha till , följd en vridning från norr genom vester mot söder. Men äfven döj för tornadostormarne egna ; rörelsen från vester till öster förklärar professor , Whitfield genom jordens rotation och uppötäller för detta fenomens uppkomst en ny teori. Afdet , med säkerhet konstaterade faktum, att tornadostoriäartie röra sip från tester till öster, utan att .af vindar drifvas I detina riktöing: vidaro af den icke mindre sikra omständigheten, att de upps:å , vid lugn luft leder prof. Whitfield sig till slutj satsen, att vid dessa hvirfvelstormars bildande är en luftpelares nedsjunkning från obekant höjd ur sp dfte kalla luftregionernas reservoir i en lugn påvärmd lbftmassa det primära; samt beskrifver I ha en dylik tornados uppkomst på följahdö sätt I en öfvermättad och ovanligt starkt vid joördytan upphettad atmosfer måste stiltje råda på flere mil. Derigenom störes jemnvigten mycket betydligt. En stor luftpelare begynner sjunka ned ur de öfre lagren och tränger de lägre lagren uppåt. Vid nedsjunknin; en träffar han den varma, fok tiga luften nedtill, blandar gig imed denna och bil: I dar moln. Det latenta värme, soft Härigenöm kan ) bli fritt, absorberas genast åter af den uppifrån efterkommande kalla luften, den nedstigande strömmen underhålles genom sidotillopp från kompasI sens alla trakter och börja (på ofvan angifna sätt) vrida gig. Till följd af den sklunda i verksamhet I kommaåle tentrifugalkraften uppstår förtunning, afkylning och derefter kohdertering. Midten af hvirtveln är ett partielt vacuum och nedifrån insages en pelare i densamma. Denna sig höjande pelare begynner (af samma orsaker som den öfre) likales att vrida sig, och tornadoskydraget är färdigt. Men detta skydrag, hvars verkningar äro så fruktansvärda, är blott ett sekundärt fenomen och icke jemförligt med deh störa öfre hvirfvelns förförliga styrka. När de båda pelarne inötas; bortslungas genom centrifugalkraften stora luftmassor åt alla båll och molnet sväller ut och växer med trsinnig hastighet. Denna utsvällning anses ofta Oriktigt för ett förtskridande af stormen; så tyckes stormen iör Ch AskÅdate närma sig från nordvest, under det att kanske ei Ahbhä för honom komma från söder. Under tiden har den 2edatigande strömmen tryckt ned molnet mot jordytan, er hon inhöljer allt på sin bana i nästan totalt Hiörker. Med tiden blir den öfre hvirfveln så stor i Hiameter; att skydraget år genombrutet och så uttanjdt, ätt det icke längre eger torhadons koncentrerade kraft. Hvirfvelh åttäbjeä på samma sätt som det öfverhängande molnet, och meteöreh är nu en förfärligt häftig regneller hagelby. Den större rotationshastighet, som högre i atmosfereö Bbefntliga luyftlager besitta i jemförelse med de lägre, gifver de förra tr impuls åt öster, hvilken hos tornadon uppenbarar sig såföm fortskridande rörelse. Den riktning mot norr, som dervid samtidigt gör sig gällande, ty, såsom vi veta, fortskrida dessa hvirfvelstormar från Beydvest till nordost, härrör likasom den roterande rörelsen af arallelcirklarnes allt mindre blifvande diameter. e fråh sydsidan uppifrån snedt till hvirfveln nedstigande strömmarhö la nefnligen en lodrätare riktning till jordaxeln, än de på noria Sidan ned. stigande; de förre ha derföre en starkare;ostlig ) impuls än de norra strömmarne en vestlig, och de förres hastighet är derför större, de förorsaka en nordlig afvikning, hvilken tilltager med bredden. Hagelbildningsprocessen försiggår i den stora hrirfveln öfver moilnbasen, sannolikt på betydlig höjd. Der hindras icke vridtiogen såsom vid jordytan; den bildar en stor och vid hvirfvel, fivars centrifugalkraft åstadkommer ofantlig förtunning och intensiv kyla i centrum. Den mättade, ned-l1 ifrån i densamma insugpa luften lemnar materialet till baglet. Frysningen följer ögonblickligen på kondenseringen, och bagelkornen, som slungas omkring i alla riktningar, drifvas slutligen till pe-l. riferien, der de fritt kunna nedfalla. Elektriciteten, som man antagit spela en vigtig. roll vid danandet af torpvadooch bagelstormar (hvilka prof. Whitfield väsentligen identificerar),. är blott en verkan af dessa. Den uppstår och frigöres genom ångans kondenseripg samt utveck-. lar gig i förhållanoe till molnbildningens mängd och bastighet. I tornadon vid Tuscaloosa hade l, den roterande rörelsen redan utbildat sig, och han hade vandrat tre och en half mil, innan den första blixten syntes. Torradostormarne inträffa venligen på vintern och : våren, under det att sydliga vindar råda. Såsom ! här ofvan är konstateradt, kräfver en luftpelares: nedsjunkning såsom vilkor ett lager vid gam som l1 är jewnt uppvärmdt på en stor sträcka. När solen efter vintersolståndet går mot norr, blåsa de vindar, som komma till Norra Amerika, från de nedre breddgraderna öfver Mexikanska viken. De hal! då icke blott tillräcklig fuktigbet, utan äfven enj: högre temperatur, än luften före Juni kan uppnå norAm anlatatrålning nå da nardligare hraddeora