Aftonbladet – 13 november 1871, sida 3

Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 7 Nov. Den i mitt senaste bref omnämnda episoden i tvisten mellan den norska hufvudjernbanans direktion och de privata aktieegarne, nemligen förfarandet vid det åren 1869 och 1870 försökta inköpet för statskassans räkning af en del af de på privata händer varande aktierna, tyckes icke ställas i någon gynnsaramare dager genom den redogörelse, som sedermera lemnats af jernvägsdirektionens ordförande, professor Aschebong. Såsom man torde minnas, hade sommaren 1870, samtidigt med att inköpet försöktes i London, i nämnda stads handelskretsar ett anonymt bref satts i omlopp, hvilset genom sitt innebåll temligen tydligen visade sig ha härflutit ur norsk källa och som gjorde en ganska mörk skildring af hufvadjernbanans ekonomiska ställning och utsigter. De engeleka aktieegarne ansågo, och härtill kunie de ha skäl, det orätt att på detta sätt söka nedtrycka aktiernas kurs, på samma gång man sjelf ville icköpa dem, och ännu större blef förbittringen, när det sedermera visade sig, att nyssnämnda anonyma bref hade blifvit författadt af professor Aschehoug, då khan sommaren 1870 under en vistelse i London på norska regeringens vägnar konfersrade med den norska statens der-zrande finansiella agenter, huset Mumtfo son, om det rojekterade i7xöpet, Professor Aschehoog ar DU ren för en vecka sedan offentliggjord förklaring yttrat, att det öfverklagade brefvet af honom endast var författadt till vägledning för regeriogess nämnda finansiella agenter. Under det att nu några mena, att professor Aschehcug härefter kan ha lugnt samvete, förklaras åter på andra håll, att hans beteende i alla händelser dock måste betecknas såsom en stor och beklaglig taktlöshet. Den enda tidning, som hittills har egnat saken en utförligare frenskning, nealigen Dagbladet, kommer till det resultat, att professor Aschehong, efter att först ha uvitalat de mest högsinnade känslor om det tili mötesgående, man var skyldig de privata, som icke blott hade insatt sina penningar i den första norska jernbanan, utan äfven lagt en stor makt öfver deras intressen i de norska myndigheternas händer, icke bevärdiade aktieegarnes första klagomål öfver ett förment ogynnsamt anbud med så mycken ippmärksamhet, att han fann det förtjena tt svar, hvaremot han sedermera på andra vägar genom ett redan genom sin form tveydigt, halft privat, hallt oificiöst steg sökte Vvisa dessa de privata aktiecgarnes anspråk ;ch förhoppningar och för detta ändamål bejagnade ig af en framställning af banans tällning och utsigter, hvilken svårligen kan inna något stöd i de då för handen varande ;mständigheterna eller i kunnige och opartiske näns i hans egen närvaro offentligen uttaade omdöme eller nägon bekräftelse genom vad som sedermera visat sig vara förhålandet, en framställning, zom dertill måste örklaras vara vilseledando genom sin ofulltändighet och sitt ensidiga framhållande af nstaka sidor sf saken, och hvari han slutigen lät undfslla sig yttranden om rejöringens och jernvägsdirektionens afsiger, til hvilkas afgiivande han helt och nället, saknade erforderligt bemyndigande. För egen del tror jag mig kunna säga, att den wWimänna meningen i vår affärsverld och öf. rer hufvud i de kretsar, der man förstår att rärdera betydelsen af en god kredit untomands, och anseende för ärlighet ych öppenet i finansiella transaktion, icke är böjd ör att döma synnerliger, mycket mildare om let sätt, hvarpå dessa underhandlingar med le privata aktieegarne ha blifvit förda, Hvad